DELA

Icke-inblandningsprincipen till heders

Jag måste säga att jag blev överraskad och litet bestört när jag såg Lars Gästgivars insändare i Nyan. I den kom han med ett vittnesmål om sitt goda samarbete med en av kandidaterna i det åländska riksdagsvalet, Elisabet Nauclér.

Jag tvivlar inte ett ögonblick på att de två kommit bra överens i granitborgen där Gästgivars varit nykomling i riksdagsgruppen.

Min negativa reaktion beror endast på att insändaren så starkt avviker från det som nog måste anses vara praxis. Från mina år i riksdagen, som partiordförande och minister, kan jag inte minnas att en sittande riksdagsman skulle ha försökt påverka valet i till förmån för en kollega i en annan valkrets. Hur skulle det se ut om de sittande riksdagsmännen började utdela betyg åt varandra och rekommendera: Återvälj oss, vi är så bra och vi kommer så väl överens med varandra?!

Ett sådant förfarande förefaller mig orättvist mot de andra kandidaterna i valkretsen. Speciellt vad beträffar Åland har vi som företrätt Svenska folkpartiet på fastlandet alltid visat respekt för Ålands partisystem och avstått från ta ställning till de olika grupperingarna, utan i stället bedrivit samarbete med flertalet av dem.

När nu Gästgivars på detta sätt avvikit från god praxis, hoppas jag att de andra kandidaterna inte låter sig avskräckas. För att i någon mån återställa balansen i det som tycks bli ett jämnt och spännande val, vill jag för min del intyga att vännen och kandidaten Mats Löfström är värd minst lika ampra lovord. Säkert kunde även andra Sfp-riksdagsmän, partiordförande och partisekreterare blanda sig i leken, om de oskrivna spelreglerna börjar tummas på.

Om man från fastlandet börjar blanda sig i den åländska valrörelsen, borde det åtminstone inte drabba återväxten och förnyelsen, nu eller på sikt.

Jag tror inte att de åländska väljarna är betjänta av ytterligare rekommendationer från fastlandet.

Gott val!

Pär Stenbäck