DELA

Hur hade skärgården mått i dag om fiskodlingen fått utvecklas?

Att vi under en längre tid levt över våra tillgångar i vårt land torde eller borde vara känt för många. Det förefaller vara, när man tittar bakåt vara ganska vanligt i demokratier att man bygger upp utgiftsmodeller under högkonjunkturer som inte tål nedgångar. Nu torde de flesta vara överens om att man måste spara.. Men beträffande hur det skall ske är det svårare att uppnå enighet om.
Enligt experterna är ekonomi ingen exakt vetenskap.
På Åland har i varje fall lagtingsman Runar Karlsson klart för sig enligt uttalanden i offentligheten att skärgården ingenting är att satsa på eftersom befolkningsutvecklingen är negativ.. Det är klart att inbesparingar har gjorts i skärgården och att man måste överväga investeringar noggrant.
Att man fattat beslut efter modellen polsk riksdag när det gäller skärgårdstrafiken kan också bland annat lagtingsman Runar Karlsson komma ihåg.
Karlsson vill att Landskapsregeringen skall analysera om det är samhällsekonomiskt försvarbart att överhuvudtaget investera i skärgården. Kanske finns det belägg för detta. Men det beror på vilka kriterier man uppställer och var man drar gränserna. I rättvisans och ekonomins namn är det inte bara skärgården som skall fokuseras, Man har ju över tid försökt sig på att analysera om Åland är en närande eller tärande del av Finland. Om jag minns rätt var svaren inte särskilt entydiga.

Jag är självfallet ingen expert på detta område men jag kan förstå att det inte går att parera gränsdragningar och värderingar av olika format.
Hur skall man ställa sig till passagerartrafiken som också inkluderar skärgården eller hela Åland
Skall man räkna med att det är samhällsekonomiskt realistiskt att den i framtiden åtnjuter samma skattebefrielse och förmåner som ingen annan näring gör i detta land.
Man kan för skärgårdens del börja med att beräkna hur skärgårdens situation sett ut idag om man låtit fiskodlingen utvecklas i skärgården, inte fritt men efter forskning från andra länder där fiskodlingen expanderat. Ett faktum är att det i världen satsas på forskning och utveckling av fiskodlingen. Därför att världen behöver näring och fisk bedöms relativt entydigt av näringsforskarna vara hälsosam mat. Resurserna beträffande havsfisket omfattas av begräsningar.
I Sverige som man i varje fall på Åland anses besitta idealmodeller är fiskodlingen inte stor. Men man har tillåtit en viss expansion. och anser att den är positiv för insjösystemet.
EU talar för utveckling av fiskodlingen, beträffande beviljande av odlingstillstånd tillämpar man inte harmonisering. Det är inte omöjligt att frågan kan komma upp.
Det är synnerligen svårt att finna en näring i skärgården som är globalt konkurrenskraftig, har tillgång till marknad och kan drivas storskaligt och rationellt. En sådan näring är fiskodlingen.
På Åland framhäver man det starkt positiva företagsklimatet. Men när det gäller fiskodlingen kan man finna ett motstånd som har fundamentalistiska drag.
När man fattar beslut beträffande verksamhet som belastar miljön så är det uppenbart att man använder en annan tillämpningskala i skärgården
Lantrådet Camilla Gunell sade för en tid sedan i lokal TV att man gör noggranna analyser beträffande områden där man har behörighet. Mänsklig verksamhet innebär alltid både plus och minus. För fiskodlingens del har man enbart beaktat minus,
För att markera sig mot fiskodlingen har man också avvikit från västliga rättsprinciper genom att man inte tillåter besvärsrätt mot beslutens innehåll rörande tillstånd.

I debatten kan man rätt ofta höra att skärgårdsborna är behäftade med passivitet för att inte tala om vulgärdebatten och vad där framkommer. Passivitet står nog att finna men den går lätt att spåra på annat håll också.
När man reser på den europeiska landsbygden och ser exempelvis lantbrukets aktivitet och andra näringar så kan man betrakta områdena här som naturområden, de överlever också.
För övrigt kan noteras att åländska beslutsfattare nu gör allt för att stoppa vindkraftsetablering i bland annat Brändö.
Diaboliskt men sant.
Olof Öström
Åva