DELA

Hur förklarar ni er för den ensamstående mamman?

Förslaget till tilläggsbudget fick ömsom ros och ömsom ris när debatten gick het i Lagtinget.

När Åländsk demokrati fick möjlighet som minsta och sista lagtingsgrupp att få ge sina kommentarer, så var det dags för ris.

Men inledningsvis ville jag i alla fall ge en ros åt lantrådet.

När regeringen tillträdde så erkände ni genast att underskottet var ca 20 miljoner, även om man kunde läsa +100 miljoner på sista raden i den opedagogiska uppläggningen av budgetförslaget.

Ni lovade omgående att försöka eliminera underskottet under fyra år. Det blir då 5 miljoner per år. I år skär ni 1,7 miljoner och nästa år 6,7. Så ni uppfyller det ni lovat. Och det ska ni ha en eloge för.

Men politik är också att välja.

Och när jag sen tittade närmare på besparingarna, så kunde jag se att ni avser spara 2,2 miljoner genom att minska landskapsandelarna till kommunerna och stöden till invånarna. Då skuffar ni ju bara sparbetinget framåt. Kommunerna och de mindre bemedlade skall spara för er. På presskonferensen räknade ni upp följande stöd: Moderskapsunderstöd, bostadsbidrag, studiepenning, hemvårdsstöd, barnbidrag, fibromyalgipatienter, arbetslöshetsunderstöd och utkomststöd.

Sedan vill ni spara 2 miljoner från ÅHS och vill dessutom höja självfinansieringen dvs avgifterna. Resten eller 1/3 skall spara från administrationen. Åland har väl relativt sett Europas största offentliga sektor och därför tror jag att många hade förväntat och hoppats på en lite annan fördelning.

Som grädde på moset vill ni dessutom ge 2,7 miljoner i stöd till vindelsproduktionen. Inte till invånarna.

I samband med den ordinarie budgeten lämnade jag in två motioner om att sänka lagtingslönerna och ministerlönerna med 5 procent, eftersom vi ju inte skulle drabbas av de besparingar som då var på gång. Nu påverkas vi ca -1 procent, men alla andra i samhället får ca 4 procent större nedskärningar. Därför känns det lite märkligt att regeringen varken justerar lagtingslönerna eller regeringens löner utan istället väljer att sänka ”stödet till invånarna” med ca 3%. I ett budgetförslag, som skall ”skapa framtidstro”, som det hette.

Jag hade tänkt återanvända mina motioner, men av tekniska orsaker går det inte att lägga in motioner i dessa frågor denna gång.

Landskapet skall snart omförhandla tiotals kollektivavtal. Skulle det inte vara lättare att kunna vara återhållsam där om man först sänker lagtingslöner och regeringslöner med 4% dvs samma som man beräknar att alla andra löner minskar? Istället för att sänka ”bidrag till invånare” med 3%?

Jag lovade häromdagen till moderaterna att jag skulle vara lite snällare mot dem, av personliga skäl, och jag kan väl till och med ge er en eloge för att ni lyckats med konststycket att från förra budgeten ändra genom att ta från de fattiga och ge åt de rika.

Någon har sagt att politik är att välja. Ni har gjort era val. Men för min del, så skulle jag gärna vilja höra diskussionen som kunde uppstå när Lantrådet eller Vicelantrådet under sin cykeltur på morgonen möter en ensamstående tvåbarnsmor, som just blivit arbetslös.

Hur förklarar ni för henne att ni vill minska barnbidragen, sänka moderskapsunderstödet, sänka hemvårdstödet, sänka arbetslöshetsersättningen, spara in 2 miljoner på ÅHS, höja patientavgifterna och satsa 2,7 miljoner på vindkraftsstöd och som grädde på moset satsa 140.000 till ”extra stödundervisning för elever som flyttar till landskapet från andra länder och regioner” som ni skriver. Jag tror vi alla vet vad ni avser.

Jag skulle väldigt gärna vilja höra den argumentationen. Kanske jag skulle lära mig något om politisk retorik då?

Stephan Toivonen

Åländsk demokrati