DELA

Hur detta kan kallas att utveckla landsbygden?

LEADER Åland r.f. har fått kritik i tidningarna den senaste tiden för att vi inte givit ”rätt” information angående stödprocenten i LEADER projekt. Det har dessutom i mess-spalterna insinuerats att detta skulle bero på att stora delar av styrelsen byttes ut hösten 2008.
Jag har suttit med sedan 2006 och var ordförande fram till senaste årsskifte och vill komma med min egen uppfattning om vad som sagts och gjorts i dessa frågor.

Landskapsregeringen tillsatte Roger Silfver som LEADER samordnare under hela 2008 för att vi skulle få hjälp att komma igång, ett bra beslut då han besitter en stor erfarenhet av genomförandet av LEADER metoden i Sverige dels som LAG-ordförande och dels som verksamhetsledare.
Tillsammans med honom var jag med på en informationsrunda i de åländska kommunerna där vi besökte 8 kommuner under våren 2008 (jag var med på alla utom det på Kökar p g a arbetsförhinder). Roger informerade om hela processen med bildande av LEADER förening och LAG-grupp samt även om projekt som genomförts i hans LEADER område.
Jag berättade om vår förening och våra ambitioner.

Både Roger och jag nämnde vid ett flertal tillfällen att maximala stödprocenten är 50 och både näringsavdelningens chef och jurist var närvarande vid ett tillfälle och de hade inga invändningar mot detta. Alla som tagit kontakt med mig har jag därför fortsatt att säga att man kan få upp till 50% av godkända kostnader ersatta.
Att man nu går inför att följa investeringsstödsreglerna för näringslivet känns mycket märkligt, de projekt på landsbygden som beviljats stöd kan med dessa regler inte ens få alla EU-pengar som finns med i LBU-programmet vilket betyder att landskapsregeringen åter kommer att skicka beviljade medel tillbaka till Bryssel.
Hur detta kan kallas att utveckla landsbygden (dit även Mariehamn räknas enligt LEADER) skulle jag gärna vilja ha svar på!
Mikael Lindholm
f.d. ordförande för LEADER Åland r.f. numera styrelse- och LAG gruppsmedlem.