Hur är det möjligt?
Hur är det möjligt att ett företag får förstöra andras egendom utan påföljder, såsom sker vid Fifax fiskodling i Eckerö? Grannfastighetens skog förstörs, och varken företaget eller någon myndighet tar på sig ansvaret för att så sker. Markägaren är förtvivlad över att se sin egendom skadas och minska i värde, men inget görs från myndighetshåll för att stoppa skadegörelsen.
Polisen har för litet resurser för att utreda ärendet, trots att anmälan för länge sedan gjorts om utsläppen som pågått sedan snart ett år, och ÅMHM tvår sina händer. Och Fifax hävdar att man har rätten på sin sida, då ingen försökt hindra dem från att släppa ut det orenade vattnet.
Man förvånas över flatheten hos de övervakande myndigheterna. Hur är det med rättssäkerheten i vårt samhälle, när ett företag kan ta sig sådana friheter mot en enskild person utan rättslig påföljd?
Det som förvånar är också att Fifax fått igångsättningstillstånd för fiskodlingen när man inte har avloppsfrågan ordnad på ett ändamålsenligt sätt. Eller är det kanske så att man aldrig fått tillstånd att starta upp verksamheten? Är den kanske inte ens laglig? Det borde nog myndigheterna kunna svara på, om de nu har tid.
Samtidigt säger representanter för landskapsregeringen att polismyndigheten har tillräckliga resurser för sin verksamhet, det är bara en prioriteringsfråga om inte resurserna räcker till. Enligt uttalande från polishåll har man dock flera hundra ärenden liggande som man ännu inte hunnit utreda på grund av resursbrist.
Och är inte ÅMHM en myndighet vars uppgift är att se till att lag och ordning följs i sådana här ärenden, så att inte enskilda privatpersoner skall bli lidande? Det är nu på tiden att myndigheterna tar sitt ansvar som övervakande myndighetsutövare och stoppar utsläppen av orenat vatten till grannens skog, samt att fiskodlingen även i övrigt ser till att avloppsfrågan är löst på ett tillfredsställande sätt om verksamheten skall fortsätta. I annat fall bör man nog ifrågasätta om rättssäkerhet råder på Åland, eller inte.
Runa Lisa Jansson
Svar:
Fifax har ett miljögranskningsbeslut för sin verksamhet.
Miljögranskningen är en enklare form av prövning jämfört med miljötillstånd. ÅMHM ska enligt 15 § landskapslag (2008:124) om miljöskydd på basen av inkomna handlingar pröva verksamhetens laglighet.
Det är en stor skillnad mellan miljötillstånd och miljögranskningsbeslut. Verksamheter som är miljögranskningspliktiga är i grunden tillåtna, men ska genomgå en prövning för att kontrollera lagligheten, vilket innebär att när beslutet är fattat får verksamheten starta. Det finns inte något förfarande med ”igångsättningstillstånd” i en miljögranskningsprövning.
Prövningsmyndigheten kan enligt 24§ i miljöskyddslagen i samband med prövningen besluta om instruktioner respektive villkor. Instruktioner och villkor får inte vara utformade så att de bestämmer vilken specifik teknik som skall användas.
Det som reglerar Fifax utgående avloppsvatten är gränsvärden redovisat som årsmedelvärden för näringsämnen. Dessa redovisas i årsrapporten som ska inkomma sista februari. ÅMHM kan därefter vidta förvaltningsåtgärder om inte villkoren uppfylls.
Vad gäller utsläppet till skogen är det polisanmält och utreds av polisen. Vid senaste klagomål togs prov på utgående processvatten till skogen för att fastställa innehållet av näringsämnen.
ÅMHM:s roll är att ha tillsyn över verksamheter och om allvarliga brister konstateras skall de polisanmälas för vidare utredning. Åklagare bestämmer om åtal skall väckas. En domstol bedömer om miljöbrott har begåtts. ÅMHM kan bistå polisen med eventuella utlåtanden.
För Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
Myndighetschef
Stig Abrahamsson
