Högre löner nära köttgrytorna
I budgetförslaget för nästa år föreslås några tjänsteombildningar: Lantrådets sekreterare i löneklass A 18 ska bli ministersekreterare i A21, chefen för jämställdhetsärenden (A 25) får med oförändrad tjänstebenämning mer ansvar (A 26), förvaltningschefens sekreterare (A 17) och en byråsekreterare (A16) föreslås ombildade till kanslihandläggare (A 20) och en EU-handläggare (A 15) ska bli EU-beredare (A 20).
De här förslagen har det gemensamt att de för med sig häpnadsväckande stora löneförhöjningar till berörda tjänstemän, som föreslås förflyttade från den tidigare till den nya tjänsten. De finns alla i lantrådets respektive förvaltningschefens omedelbara närhet. Och någon övertygande motivering till just en ombildning presenteras inte i budgetförslaget.
Man kan därför inte värja sig för misstanken att det rör sig om förtäckta löneförhöjningar till en rad tjänstemän närmast ”köttgrytorna” eller ska vi säga närmast ”chefskocken”.
Eller kan förvaltningschefen trovärdigt presentera vars och ens nuvarande tjänstebeskrivning och för jämförelsens skull en beskrivning över den nya tjänsten. Av den senare bör det framgå vilka väsentliga ändringar som kommer att ske visavi tjänstemannens ansvar, arbetsbörda och liknande. Arbetets svårighetsgrad bör genomgå avsevärda förändringar för att motivera en ombildning och en löneförhöjning motsvarande 3-5 löneklasser!
Om det här inte kan föras i bevis, har vi att göra med förtäckta löneförhöjningar. Man har i så fall gått runt systemet för hur löneförhöjningar ska ske och bland annat förvägrat fackorganisationerna deras påverkan på lönebildningen.
Man ska komma ihåg att förändringar av innehållet i en tjänst också är möjliga utan en ombildning. De är en naturlig del av utvecklingen i myndighetens verksamhet. Vi talar här om olika grader av förändring.
En åtgärd som förefaller vettig är att ansvaret för integrationsfrågor förs på chefen för jämställdhetsfrågor, en tjänst som annars knappast kan ge full sysselsättning. Fast arbetet ska ju göras av någon annan! Och varför ombilda utan ändring av tjänstebenämningen? Tjänsten gropjusterades för övrigt 1.5.2011 från A 24 till A 25. Tillägg om två löneklasser (c. 648 €) inom en kort tid alltså!
De nya tjänstebenämningarna väcker också frågor. Varför är till exempel kanslihandläggare bättre en förvaltningschefssekreterare? Ska förvaltningschefen återta sin tidigare benämning kanslichef? Vad vill man utrycka med de här benämningarna och följer man någon linje i valet av dem?
Avslutningsvis är de här förslagen igen ett exempel på slöseri med pengar. I en tid och under omständigheter som kräver det motsatta, sparsamhet. Och hur mottas de av övrig personal?
Jörgen Erlund
Godby
