Hög tid sitta ner och prata
Vad är det för tid vi lever i!
Polisanmälningar haglar till höger och vänster. Just nu handlar det om Långbergsöda, där enskilda anmäler landskapet och tvärtom. Inte får det vara så på lilla Åland. Polisen har begränsade resurser och det här är dessutom ingen polissak utan en politisk fråga.
Hur man skall få till en bra lösning har jag inget svar på, men polisen är inte svaret. Nej, parterna behöver sätta sig ner runt ett bord, ta en kaffe och diskutera. Som det är nu håller de på att skämma ut oss.
Vad håller vi på med? Vi har det ju så bra här. Det är roligt med debatter, men när de skjuter över målet så är det inte bra längre.
En annan sak när jag är på gång. Det blir allt mer uppenbart att Åland inte längre har råd med 16 kommuner. Nu slår Sottunga larm och det kommer knappast som någon överraskning. Hur skall det lyckas att hålla skärgården levande med den befolkningsstruktur vi har där i dag. Det finns datorer som gör det möjligt att arbeta på distans, men det räcker inte. Stagnering i utvecklingen betyder att det går bakåt. I den mån nya industrier etableras så sker det på fasta Åland, inte i skärgårdskommunerna.
Och när talkoandan sviker så minskar möjligheterna att klara sig i skärgården ytterligare. Nu vill ingen, åtminstone inte bland de unga, hålla på med frivilligt, obetalt arbete.
När jag var ung så ordnades det talka på talka. Inte hade vi till exempel en tanke på att få betalt när vi drog igång Trädgårdshallen. Nu är det ett välskött företag!
Den som inte vågar kan inte få något. Om man börjar i nolläge så kan inte förlora något, sade Algot Johansson på sin tid.
Harry Nordin
