Hela Mariehamns trädgårdshistoria
Det finns inte mycket nedtecknat om Mariehamns trädgårdshistoria. Ett unikt och värdefullt dokument är mariehamnaren Svea Sundbergs ritning och beskrivning av den en gång stora trädgården i nordöstra hörnet av Mariegatan och Neptunigatan. Den gjorde hon för Folkkulturarkivet år 1981 och skildrar trädgården som hon minns den från 1930, då hon flyttade dit som tioåring.
Hanna, Johanna Wilhelmina Johansdotter från Pellas i Godby, gifte sej i 25-årsåldern år 1890 med Mathias Walfrid Andersson från Vårdö. År 1897 köpte de tomten i Mariehamn och flyttade in följande år. Åtta år senare dog Walfrid och Hanna blev, 41 år gammal, ensam med fyra barn, av vilka den yngsta dog två år senare, inte fullt fyra år gammal. Enligt sondottern Svea var trädgården viktig i Hannas liv.
Det är sällsynt att få ta del av en sådan detaljerad ritning över en vanlig trädgård som den Svea Sundberg gjorde över sin farmor Hannas trädgård. Samtidigt lär den ha varit något alldeles extra för den vanliga mariehamnaren, det var en fröjdefull trädgård som väckte beundran. Blommande prydnadsväxter var inte ett självklart inslag i mindre trädgårdar och här förekom flera iögonfallande sorter. Trädgården uttrycker framförallt Hannas djupa trädgårdskunskap genom den noggrant genomtänkta planering. Ritningen med beskrivning visar på en gammeldags prunknande trädgård i engelsk stil. Hela trädgården omfamnades av syrenhäck och indelades genom ett nätverk av gångar där prydnadsdelen fanns närmast gatan och huset medan köksträdgården med grönsaks – och jordgubbsland, bärbuskar och fruktträd placerades i den innersta delen av gården mot ekonomibyggnaden. Vid garaget fanns komposten och två väl tilltagna drivbänkar.
Trädgårdens prydnadsdel bestod av effektfullt planerade rabatter fyllda med många sorters perenner, blomsterlökar och rosor. Utmärkande är de tidstypiska blomstergrupperna bestående av dahlior i olika färger lobelior som kantväxter. Sköndoftande blommor som jasmin, blomstertobak, liljekonvalj och den giftiga vårblommande tibasten.
Det fanns otaliga lök- och knölväxter såsom brandliljor, madonnaliljor, kungsliljor, enkla och dubbla narcisser, påskliljor, krokus, pärlhyacinter samt tulpaner. Tulpanerna förekom dessutom i olika färgvarianter såsom röda med vit kant och gula med vit kant. Den enda gräsmattan i trädgården var ytterst liten, infattad av låga häckar till storleken av en rabatt.
Varifrån skaffade Hanna sina växter? Förr var det vanligt att man delade med sig och bytte växtmaterial. Hannas trädgård tillkom när trädgårdsutvecklingen var stark i hela landet. Plantskolor och handelsträdgårdar underlättade anskaffandet av växter. Sveas dotter Eva Sundberg skriver i ett mejl: Har hittat några anteckningar av mamma där hon skriver att farmor Hanna läste frökataloger och tidskrifter för att få idéer till sin trädgård. Hon beställde plantor från en plantskola i Åbo.
Säkert fick hon plantor även från annat håll. Hon var vän med landskapsforstmästaren Leo Björkman, som brukade besöka Hanna och trädgården, liksom finströmsprästen Valdemar Nyman som då var ung. De båda delade Hannas trädgårdsintresse.
Under andra halvan av 1800-talet och vid förra sekelskiftet odlades en mängd olika sorter av trädgårdsväxter. Men efter andra världskriget minskade drastiskt mångfalden av trädgårdsväxter och de flesta är försvunna ur handeln sedan länge. Många av de gamla sorterna är svåra att få tag på idag och när äldre trädgårdar görs om går de ofta förlorade. Växter som överlevt fram till idag visar att de har hög kvalitet då de är tåliga, friska och väl anpassade till vårt klimat. Det här gör att kulturväxter har en genetisk mångfald som det är viktigt att värna om.
Vad är en kulturväxt? En kulturväxt är en växt som människan anpassat för sina behov. Kulturväxter har ofta en rik kulturhistoria knuten till sig i form av personhistoria, traditioner och lokala namn. Mariehamns trädgårdshistoria
Trädgårdar och parker bidrar till att skapa helheten i staden tillsammans med gatorna och husen. Omvandlingen har gått synnerligen snabbt de senaste åren som på så många andra ställen, det finns få större grönskande villatomter kvar i staden då de allra flesta har blivit tätare bebyggda eller mer funktionella till sin karaktär enligt dagens livsstil.
Under tidigare somrars stadsvandringar har vi fått ta del av många berättelser om trädgårdar, växter och personer. Ytterliggare uppgifter har vi fått genom samtal, gamla fotografier och efterforskningar i arkiv och litteratur. Vi vill gärna ta del av flera trädgårdshistorier knutna till Mariehamn för vårt arbete med en bok om stadens äldre park och trädgårdskultur. Hannas trädgård var en inspirerande förebild när parken Tusenskönan på Nygatan anlades.
Den är till stor del uppbyggd av gammalt växtmaterial, sk. kulturväxter, som skänkts både från äldre trädgårdar i Mariehamn och från landsbygden. Under den här sommaren pågår en nyinsamling av äldre trädgårdsväxter till Tusenskönan genom föreningen Ålands Natur och Miljö rf.. Nästa insamling sker den 17 augusti i parken, dela då gärna med er av älskade perenner från förr!
Nann Sommarström och Gunda
Åbonde-Wickström
