DELA

Har skärgårdsborna någon stolthet kvar?

Skärgården har under alla de sjuttio år som jag minns fått stor hjälp från landskapets kassa. På 1950-talet kom trålbåtarna som införskaffades med stöd från landskapet till fiskarna.

Samtidigt byggdes en del stugbyar i skärgården med stöd från landskapet. Också på Brändö byggdes stugbyar. Sedan kom växthusen till många hem. Också växthusen byggdes med landskapsstöd. Skärgårdstrafiken bedrivs med stora landskapsstöd.

Det är stora summor som läggs på skärgårdstrafiken och kraven på mera trafik och stöd bara ökar. Det finns knappast någon annan kommun som fått så mycket hjälp och stöd Brändö. Man får inte heller glömma Brändölax som fått mycket stöd samtidigt som verksamheten förstört mycket på Brändö.

När jag växte upp på Brändö var nästa alla hem på Brändö självförsörjande. Vi hade kor, häst, får, höns, jordbruk, fiskevatten och så jobbade vi hårt. Alla i hemmet hade sin uppgift och samarbete var nödvändigt. Då fanns det inte bidrag.

Så det går att leva ute skärgården och försörja sig. Nu finns här bara bidragstagare. Jag frågar mig om skärgårdborna har någon stolthet kvar.

Margareta Blåhed

Brändö