DELA

Halvera lagtinget

Lika säkert som amen i kyrkan dyker frågan om politikernas löner upp när det är lågkonjunktur och de själva hävdar att personalkostnaderna måste minskas och verksamheten rationaliseras. Lika säkert är också att kritiserar man dem får man höra att man för en vulgärdebatt.
I samband med TEHY-strejken började vissa politiker prata om rationaliseringar inom ÅHS. Att samma politiker som vill rationalisera och spara på annat håll samtidigt börjar tala om närmare 50-procentiga löneförhöjningar för sig själva visar på ett sällsynt dåligt omdöme.

I och med EU-inträdet har en stor del av vårt beslutsfattande flyttats till Bryssel, varför det känns helt omotiverat med den politikertäthet, som vi har i vårt lilla samhälle. Skulle vi ha lagtingsledamöter i samma proportion till befolkningsmängden som till exempel riksdagsmän i den finska riksdagen skulle det bli en ( 1 ) ledamot i bänkarna.
Våra politiker borde nog, när det gäller att rationalisera och spara, också titta på det egna skrået. Vad är det som motiverar en politikerrepresentation, som ligger skyhögt jämfört med våra närområden? Kan det vara så att verksamheten borde rationaliseras och förenklas?

Femton lagtingsledamöter och fem ledamöter i landskapsregeringen borde rimligen räcka för vårt lilla samhälle. En sådan rationalisering skulle minska våra förvaltningskostnader med ett sjusiffrigt belopp. Det skulle också bidra till den statushöjning för politikerna som de har efterlyst.
En statushöjning kan knappast ske genom löneförhöjningar, eftersom lönen i så fall borde höjas mångfalt, för att locka företagsledare och läkare, som man ibland vill jämföra sig med.

En halvering av antalet lagtingsplatser skulle automatiskt öka den status, som politikerna efterlyser, eftersom varje plats skulle kräva dubbelt större antal röster. Då skulle det troligen också krävas andra kvalifikationer än en stor släkt och lite föreningsaktiviteter för att säkra en plats i lagtinget. Politiker tänk om och tänk nytt!
Rationell