Gymnasiedebatt kommer senare
Kommentar med anledningen av ledaren den 22.10.2008
Chefredaktör Nina Fellman tar upp ett angeläget ärende i ledaren i onsdagens tidning, nämligen förändringsprocessen på gymnasialstadiet på Åland. Arbetet på landskapsregeringen med att utveckla gymnasialstadiet såväl pedagogiskt som administrativt, har fortgått oförändrat sedan den ambitiösa lagframställningen på grund av sviktande politiskt stöd dragits tillbaka. För att citera Fellman ”har ärmar kavlats” men inga ”tummar rullats”.
Den politiska ledningen för utvecklingsarbetet har den här gången valt att, så som utlovats i handlingsprogrammet, driva processen nära dem det berör, det vill säga. skolorna. Genom seminarier, möten och olika slag av sammankomster för personalgrupper inom gymnasialstadiet, har man under året inlett en dialog och interaktion för att redan i beredningsskedet ge de berörda möjlighet att komma med förslag till kvalitetshöjning och effektivisering samt till respondering kring de tankar som förts om organisationsförändringar och pedagogiskt innehåll i den utvecklingsplan som man avser att framlägga. Arbetsgruppen har öppet delgett de som varit involverade i processen olika slag av utvecklingsdokument och utkast som framtagits under processens gång. Fellman har dock inte haft tillgång till detta material, eftersom kutymen är att inte offentliggöra beredningsunderlag. Däremot har massmedia genom inbjudan till presskonferenser nog hållits informerade om vad som presenterats och framkommit på de seminarier som hållits för gymnasialstadieskolornas representanter under året. Därför tycker jag att chefredaktören gör en förhastad slutsats genom att konstatera att reformen ”blir en halvmesyr”.
Det vore dock bäddat för missförstånd och politisk misskreditering att gå ut i det här skedet till en bredare allmänhet, genom till exempel tidningarna, om utvecklingsplanens innehåll innan den politiska ledningen för utvecklingsarbetet, som sammanträtt regelbundet för att avstämma processens framskridande, antagit den plan som avses i detta fall och skolorna informerats. Den tid kommer nog och först därefter kan en vidare debatt vidta.
Processen är svår och behöver all tid i världen för att mogna innan det är dags att skrida till åtgärder. På undervisningsplanet behöver dessa givetvis vidtas rätt snart, inte minst på grund av ett sviktande elevunderlag men även på grund av den inbyggda fördröjning som finns i ett treårigt utbildningssystem, så att förändringarna är genomförda till läsåret 2014-15, då en rejäl känning av de mindre årskullarna är ett faktum. På det administrativa planet kan åtgärder vidtas redan successivt från och med 2010. Många isolerade frågor ur de tidigare reformförslagen har dock redan verkställts och förts vidare. Hit hör studier enligt den studieförberedande utbildningens läroplan inom yrkesinriktade utbildningarna, IT-samordning och fortbildning, den samordnade skolhälsan och i någon mån marknadsföring och slutligen påbörjade förhandlingar om ett gemensamt avtal för lärarna på gymnasialstadiet.
Nästa steg som tas kommer högst sannolikt att gälla ett utvecklat samarbete gällande skolornas interna förvaltning och ett utvecklande av studerandes möjligheter att påverka sin egen utbildningsprofil. Jag vill tro att intresset för att återkomma i ärendet är ömsesidigt.
Rainer Juslin
sekreterare i den politiska arbetsgrupp som har i uppgift att ta fram den avsedda utvecklingsplanen för gymnasialstadiet på Åland
Jag har en invändning. Det är inte bara skolorna som ”berörs” av gymnasiereformen. Det är en livsviktig fråga för det åländska samhället, för ungdomar och föräldrar, inte något som bara lärare ska diskutera. Att inte ge offentlighet åt viktiga frågor för att man är rädd för ”missförstånd och politisk misskreditering” låter mycket märkligt om man betänker det gälla tonläget i fråga om bristande insyn i Struktur 07-processen. För övrigt är jag helt övertygad om att tjänstemännen jobbar på som vanligt. Kritiken var riktad åt annat håll.
Nina Fellman
chefredaktör
Nya Åland
