DELA

Grundligt utredd rivning

Sex eller åtta våningar på Torggatan 6, gamla Varmans tomt, och K-märkta Telegrafhusets öde? Chefredaktör Nina Fellmans ledare 24.03. öppnade debatten om principiella frågor kring planeringen av Mariehamns centrum och stadsarkitekten Sirkka Wegelius svarade för sin del med insändare 30.03. Lennart Isaksson ( M ) och Sara Kemetter ( S ) har också via insändare presenterar sina synpunkter gällande det aktuella ärendet.

Som det framgår är stadsplanering en process med hur många som helst viktiga motiveringar att ta hänsyn till, men som Nina Fellman helt riktigt påpekar är besluten, när det kommer till kritan, politiska. Med den nya generalplanen skulle planeringen stimuleras och byggandet befrias från sina bojor. Detta är livsviktigt för vår stad och Mariehamns liberalerna har under pågående mandatperiod intensivt följt stadsplanefrågorna. Så gott som på samtliga månadsmöten har vi diskuterat aktuella planförslag.

Frågeställningarna kring antalet våningar på stadens centrum och Gamla Telegrafens öde diskuterades extra grundligt på grund av det aktuella ärendets principiella karaktär, även för sitt eventuella prejudicerande effekt. Vi fick på vårt möte en sakkunnig presentation av stadsarkitektkontoret. I projektet är källaren planerat för parkering, våning 1 för parkering och affärer, våning 2 för kontor, våning 3, 4 och 5 till hotell och bostäder samt våningarna 6, 7 och 8 till bostäder.
Det visade sig att våra medlemmar var långt ifrån eniga. Klar majoritet hänvisade framför allt till två faktorer för att hålla sig strikt till generalplanens bestämmelser: för det första rättviseprincipen med bland annat hänvisning till nekandet av Apoteksgårdens anhållan om överskridning på det stipulerade våningstalet, för det andra det planerade husets skuggeffekt, vilket kunde skugga gågatan för en stor del av dagen samt falla på grannfastigheterna. Alltid när en möjlig betydande skuggeffekt finns i planeringsförslagen, genererar det mängder av protestskrivelser och anmärkningar, även besvär.

Enligt medlemsmötets beslut röstade de liberala representanterna i stadsplanenämnden för maximalt sex våningar.

Det som jag själv var mera engagerad till, var frågan om den K-märkta Gamla Telegrafen. Stadsplanenämnden var enig att den lilla byggnaden på gården inte fick bli hinder för det planerade nybygget, men diskussionen fokuserade sig mest på att riva. Stadsarkitekten presenterade också en lösning som gick ut på det att huset skulle kunna flyttas undan som hel, exempelvis till närliggande fickpark. Vi fick se en film om förfarandet hur den lilla lasarettkyrkan vid Sankt Eriksområdet i Stockholm flyttades hel till sin nuvarande plats, den lilla parken omgiven av bostadshusen.
Jag hade själv ytterligare ett par alternativ: Telegrafen kunde byggas som sådan in i de nya affärsutrymmen och användas till något speciellt syfte, kanske som en pub (liknande lösningar ser man i många tyska städer) eller plocka ner byggnaden omsorgsfullt och numrera teglen och förvara de i ”malpåse” hos landskapsregerings museibyrå för att kunna uppföra byggnaden åter när det nalkas gynnsammare ekonomiska tider och tills det växer bättre förståelse till vår historia och kulturarv.

Sökanden, Nobel Fastigheter, har ju lovat: ”att skjuta till en summa som motsvarar rivningskostnaden för flyttningen.” Mitt förslag om vidare utredning under den fortsatta planeringsprocessen gällande Gamla Telegrafen fick dock ingen understöd och rivningen blev stadsplanenämndens beslut.
Rauli Lehtinen
ruckelromantiker
viceordförande i stadsplanenämnden