Golfturismen är inte vårt enda ben
Av Torbjörn Eliassons och Kjell Hanssons insändare i NÅ 15.02 samt Kjell Hanssons insändare i ÅT samma dag kan man lätt få den uppfattningen att hela Ålands ekonomi hålls flytande tack vare golfturismen och skulle sjunka om inte Ålands Golfklubb får bygga en tredje bana på Stornäset i Kastelholm. Men så är inte fallet.
Citat ur samma ÅSUB-rapport som Eliasson och Hansson hänvisar till:
”Enligt den snävaste definitionen av turism, det vill säga enbart turisternas direkta landkonsumtion på Åland, uppskattas turismens andel av det åländska näringslivets BNP till 3,5 % år 2008.” Vidare ur samma rapport: ”Enligt den vidaste definitionen av turism som förutom turisternas direkta landkonsumtion på Åland och ålänningarnas egen konsumtion av turisttjänster även inkluderar de åländska företagens turisminkomster utanför Åland samt de åländska passagerarrederiernas totala försäljning till turister, uppskattas turismens andel av näringslivets BNP till 30,4 % år 2008.”
I resterande 70 % härrör sig ca 18% till bank-, försäkrings- och fastighetssektorn och ca 50 % kommer från tjänster såsom sjukskötare, lärare, tjänstemän, lokalvårdare och även privata företagare inom tjänstesektorn såsom byggjobbare, fabriksarbetare med flera. Har inte de också, och inte bara turisterna, rätt till våra gemensamma stränder och strövområden på sin fritid?
Om det, som Hansson skriver, är möjligt att bygga banor så att i princip inget läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel uppstår, varför börjar man då inte med att åtgärda de banor som redan finns? Varför måste naturen och mångfalden på Stornäset först offras med stora konsekvenser för ekosystemet? Anläggandet av en golfbana på Stornäset innebär för miljöns del stor och strandnära skogsavverkning, stubbrytning, dränering och förstörelse av lekplatser för fisken.
Dessutom skulle en bestående avverkning av den stora kolfälla som skogen ändå är på sikt bidra till växthuseffekten.
Det kanske inte är direkt ekonomisk hjälp men det kan anses som en form av hjälp då landskapet genom arrende hjälper Ålands Golfklubb med att lösa markfrågan. Vi får inte glömma att Ålands Golfklubb redan nu arrenderar och har exploaterat 25 hektar av naturreservatet Lillnäset och nu åter anhåller om att få exploatera mera landskapsägd mark. Det är inte vare sig ekologiskt eller ekonomiskt hållbar utveckling när man baserar sin näring på att hela tiden expandera och ta i bruk nya naturområden, speciellt gemensamma och landskapsägda sådana.
Det är heller inte märkligt att golfen ger mer turistvaluta än andra turistaktiviteter då det är golf Åland hittills satsat på. Hade vi istället satsat på t.ex. familjeturism, trädgårdsturism eller mat så hade säkert dessa turistattraktioner genererat mest pengar. Värt att notera är att siffran 140-200 € per golfande turist och dygn inte betyder något om det inte jämförs med hur många andra turister som besöker Åland och hur mycket pengar de spenderar per dag.
Det som är intressant i fråga om arbetsplatser är hur många nya arbetsplatser som kan utlovas på Stornäsbanan, inte de som redan finns.
Till sist: Ålands Landskapsregering skall återkomma till lagtinget om eventuell utarrendering av Stornäset för golfändamål. Så saken är ingalunda avgjord än.
Styrelsen för Stornäsets vänner
