Gästvänliga ålänningar
Det var trevligt att se och höra att vår president Tarja Halonen tycker att vi ålänningar är trevliga och gästvänliga. När hon talar med äldre skärgårdskvinnor är nog allt öppet och inga spänningar finns då.
Men det är inte det jag tänkte skriva om. Det är en sak som hände mej för runt 30 år sen. Vi var en grupp svensktalande människor som skulle ut på en så kallad rehabiliterings-resa till Budapest i Ungern. Det var Marianne Ivars som ordnade resan. Hon var också vår reseledare. Vi var en grupp på runt 40 stycken från Österbotten, Nyland och Åboland. Jag var ensam ålänning. Vi samlades i Helsingfors på Vanda flygfält.
När vi kom fram till Ungern och skulle checka in var också vår svensktalande guide där som skulle leda vår grupp där till de platser vi skulle få våra behandlingar. Vi fick uttala våra namn och varifrån vi kom. När jag uttalade mitt namn och att jag var ålänning kom det häftiga applåder. Jag förstod ju ingenting vad det var frågan om. Dom andra i gruppen började titta på varandra och på mig. När alla var incheckade steg vår guiden upp och sade på ren svenska: Jag har varit många gånger till Åland och alltid blivit bra bemött och väl emottagen.
Då må ni tro att jag kände mej stolt över att vi ålänningar så långt borta är kända för att vara ett trevligt och gästvänligt folk. Jag hade stor fördel av detta. Han hjälpte mig mycket vad språket beträffar.
Vid den tiden han besökte Åland var han bosatt i Helsingfors med sin familj. Han jobbade som något slags ombud gällande ett handelsavtal mellan Finland och Ungern. På den tiden odlades mycket lök på Åland. På grund av det var han här och undervisade hur löken ska torkas och skötas för att bli en prima handelsvara. Tror att han hjälpte till med försäljningen till Helsingfors nu också. Det kanske finns någon äldre lökodlare som kommer ihåg honom ännu.
Jag har glömt hans namn.
Eftersom vi ålänningar är kända för att vara ett öppet och gästvänligt folk skall vi försöka vara det i fortsättningen också. Jag har erfarit att där jag nu bor finns glada, trevliga människor om man blivit bekant och umgås med. Det behöver inte bara vara ålänningar som är födda och uppvuxna här som är trevliga, det kan lika gärna vara inflyttade som är lika vänliga som vi. Här finns ju både från Finland och Sverige människor som jag inte känt till förut men umgås med nu.
Har tidigare träffat personer som kommit hit från fastlandet som vi kallar det, som trivs och tycker det är bra på Åland. Så varför inte arbeta för att alla skall må bra i fortsättningen också.
Jag vet inte om det förekommer någon mobbning i större skala. Jag har aldrig själv blivit mobbad, men finns det så skall det bort. Tänk om vi kunde skryta med ett mobbningsfritt Åland?
Karl Holmström
