Fritidshemmens verksamhet hotas!
Man blir förvånad när man återigen ser att fritidshemsverksamheten försöker införas under skolnämnden. Beslutet att införa fritidshemsverksamheten under skolnämnden gick inte igenom år 1998, 2001 eller 2004. Varför är ämnet aktuellt igen? Fritidshemmen skulle gärna vilja veta vilka de ekonomiska vinsterna är? År 1998, 2001 och 2004 är det bevisat att de ekonomiska vinsterna inte existerar, så därför undrar fritidshemmen vad som ändrats i den frågan nu? För vår personalgrupp leder det här till en stor osäkerhet och vad jag vet är det ingen verksamhet som blivit så ofta granskad som vår.
Om man på något sätt kan garantera samma personaltäthet och samma budgetmedel så kan vi efter det titta på för och nackdelarna att ligga under skolan. Det tvivlar dock fritidshemmens personal på att kommer att utlovas. Det är heller inte så lätt att flytta från en nämnd till en annan när socialförvaltningen kan vår verksamhet och är vårt bollplank.
Skolnämnden har ingen inblick i hur vårt arbete skall skötas. Det lär inte vara oklart ifall personal prioriteras på skolan eller på fritidshemmen. Om en i personalen är sjuk på skolan, flyttas personal från fritidshemmet, men vi tror inte att skolan ställer upp för fritidshemmen i en liknande situation. Vi har sällan råd att låna personal upp till skolan för då blir vårt planeringsarbete, underhållsarbete av lokalerna, det administrativa arbetet samt föräldrakontakten lidande.
Under tiden som barnen är i skolan förbereder vi också dagens utflykter och planerar utflyktsgrupperna utifrån barnens behov och möjligheter. Barnen med särskilda behov i en grupp på 52 barn behöver följas upp extra och vi behöver nya strategier över hur integreringen skall förverkligas.
Vi är tacksamma för att ha skilda lokaler för fritidshemsverksamheten och skolan. Då slipper barnen spendera hela dagen i samma miljö. Det leder till att barnen får avlägsna sig från skolan till en fritidshemsverksamhet, precis som de andra barnen som går hem efter skolan.
Det är också bra för barnen att ha skild personal på skolan och på fritiden, eftersom det är svårt för barnet att veta skillnad på en och samma person i två olika arbetsroller. I skolan gäller styrd verksamhet och strax efter skolan är det fri verksamhet med samma personal, men med olika spelregler.
Vi har inte heller möjlighet att informera de som skall vara både uppe i skolan och hos oss om eventuella ändringar i planeringen eller aktuella och akuta händelser i barngruppen. I Sverige har man redan på många ställen överfört fritidsverksamheten under skolnämnden. Vår upplevelse stöds bland annat av ett utdrag ur pressmeddelandet skrivet av skolverket i Sverige (27.april 2000) med rubriken: Kvaliteten kan inte garanteras på fritids: ”Fritidspedagogerna används som resurspersonal och t o m som vikarier. Konsekvensen blir att de inte har möjlighet att planera eftermiddagsverksamheten och att de blir uttröttade när det är dags för deras eget pedagogiska ansvar.” Hela artikeln kan läsas på http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/2721
Om man har tänkt använda personalen även uppe i skolorna betyder det att arbetstiden på fritidshemmen blir kortare och då måste vi anställa mer personal till eftermiddagen på fritidshemmen. Fritidshemsverksamheten öppnar kl. 07.00, även under skolloven. Då anländer också de första barnen.
Föreståndaren och fritidspedagogen börjar kl.07.00 och 07.15. Verksamhet är stängd 1h under dagen. Den som kommer 7.00 är oavlönad 1½h mellan 11.00 och 12.30 och den som kommer 07.15 är oavlönad mellan 11.00 och 12.15. Äter vi lunch i skolan och jobbar som lärare/assistenter under den tiden slutar vi istället 14.40 och 14.55. Det går inte då vår verksamhet stänger kl. 17.30. Vi har mest barn och mest varierande aktivitet mellan 13.30 och 16.30. Vem ska då ta hand om verksamheten, utflykterna och det pedagogiska ansvaret på eftermiddagen?
Det är synnerligen viktigt att barnen får ha fritiden som fritid. Blir det mer barn per personal så blir det en mer styrd verksamhet eller en förvaringsplats för barnen. Det leder i sin tur till tröttare barn som leder till sämre koncentrationsförmåga i skolan. En förvaringsplats är ingen optimal miljö för dem vi värnar mest om. Ett fritidshem bör vara tryggt och barnet bör känna att det blir uppmärksammat. På fritidshemmen skapar barnen många vänskapsband, de lär sig mycket om de sociala spelreglerna och om sin närmiljö. De lär sig också att sysselsätta sig med olika aktiviteter som förhoppningsvis leder till en ändamålsenlig fritidssysselsättning även i de högre klasserna och minskar på risken att falla mellan stolarna.
Den ringa inbesparing som jag kan tänka mig att ni ser med mellanmål från skolköket lyfter bort en av de mest centrala bitarna av vår verksamhet. Beslutet om nyttigare mellanmål på skolorna är redan nu vardag på fritidshemmen, där barnen dessutom lär sig tillverka mellanmålen själva. Vi satsar på att lära barnen handla t.ex. att kolla datum på varor och kontrollera att grönsakerna och frukterna är fräscha. Vi lär dem göra enklare nyttiga mellanmål som t.ex. att baka bröd, laga fruktsallad och få naturell yoghurt att smaka gott istället för surt. När barnen slutar hos oss efter årskurs två skall de kunna laga enklare mellanmål själva. I denna del av verksamheten så lär vi dem även källsortering, kompostering och dukning. Detta anser vi som personal är en väldigt viktig del av verksamheten. Det är också något som föräldrarna uppskattar oerhört mycket och något som absolut inte får åsidosättas. Det kan tilläggas att det prövades ett år, men att det inte fungerade för skolköken på grund av deras arbetstider, vilket i sin tur leder till att det inte går att göra en ekonomisk vinning på det.
Dessutom önskar vi att ni tänker på att barnen i fritidshemsverksamheten ofta har längre dagar, än vad föräldrarna har. Barnen hämtas till verksamheten innan föräldrarna far på jobb och de hämtas efter föräldrarnas arbetsdag. Ni vet väl själva hur trött man kan vara efter en hektisk arbetsdag och därför måste barnens fritid få vara så fri verksamhet som möjligt. Därför måste personaltätheten se ut som den gör, ett barn som är 6-9 år skall inte behöva ha styrd verksamhet utöver sin skoldag. I de värsta fallen skulle den styrda verksamheten bli 3 – 5 timmar på skolan och dessutom upp till 7 timmar på fritidshemmet. Sammanlagt upp till 10 timmar styrd verksamhet per dag.
Fritidshemmen önskar att budgetbesparingar inte skall hota den fina verksamheten som bedrivs nu. Ifall beslutet om besparingar görs, skall allmänheten informeras om de risker som hotar fritidshemsverksamheten. I tidningsartikeln (Ålandstidningen 02.11.2010) stod det att ”Barn och skolungdom vinner i stadsstyrelsens budget” men vem vinner i denna situation? Inte Mariehamns stad i alla fall. Eventuellt Socialnämnden med budgetbesparing som överflyttas till skolnämnden.
Det verkar också konstigt att vilja spara på den verksamhet som ofta presenteras som en fin och välfungerande verksamhet för gäster och för elever och praktikanter från olika utbildningsinstitut från både Åland, fastlandet och Sverige. Barnen och kvaliteten på deras fritid hotas att bli försämrad. Skolan får ett ansvar som de troligtvis inte har möjlighet att klara av tidsmässigt. Rektorerna på skolorna har mycket annat att grubbla på än barnens fritid. Låt oss på fritidshemmen grubbla över barnens fritid, som redan kan jobbet och tar ansvaret för det. Skolan behöver definitivt få mer pengar och resurser, men inte på bekostnad av fritidshemmen. Barnen är det viktigaste vi har och en inbesparing på dem leder till en merkostnad i framtiden!
Henrik Löthman
Föreståndare,
fritidshemmet Tärnan
