Frågor om upphandling
Nordic Jet Line vann den öppna upphandlingen för Södra Linjen. Detta skall spara 4,1 miljoner €.
Lampi (ÅT): ”Exakt hur förändringarna faller ut mätt i euro och cent finns det ännu inte ett tydligt bokslut på. Men de beräkningar som ligger i botten talar om inbesparingar på anmärkningsvärt höga nivåer. ”
Beslutet har kritiserats och många ”sanningar” verkar finnas.
Fråga 1: Sparas 4,1 miljoner?
Totalkostnaden blir 32% lägre. Alltså lönerna är nu 100, sen 68 som index.
Man brukar säga att det, som är utgift för en, så kan är inkomst för en annan. Om personalen är åländsk så stannar skattemedlen på Åland. Beaktar vi inkomstskatt och konsumtionsskatt, så ligger vi kring 50%. Dvs Landskapet får ”skatteåterbäring” om ca 50 och nettokostnaden är är alltså 50 nu.
Utöver detta kommer en multipikatoreffekt. Löner till ålänningar konsumeras i stor utsträckning på Åland och ger upphov till fler skatteeuron. Nettokostnaden kan alltså ligga kring 25.
Utgående från fakta och diskussionerna på sociala medier så verkar risken stor att personalen i framtiden inte är skattskriven på Åland och lönerna konsumeras till stor del på annat håll. Då kan nettokostnaden ligga nära 68.
En snabb och enkel överslagsanalys visar att risken är uppenbar att upphandlingen är negativ för landskapet. LR måste ju se till helheten och inte bara kostnaderna. Självklart har LR gjort en noggrannare analys, men den har jag tyvärr inte sett.
Fråga 2: Kunde upphandlingen ha gjorts på ett annat sätt, så att enbart åländska/ inhemska företag hade kunnat vara med?
Fellman (Nyan) skriver: ”Vi saknar helt enkelt verktygen för att längre skydda våra egna företag mot internationell konkurrens”
Lampi skriver (ÅT): ”Kritik mot reformerna har förvisso heller inte saknats. Främst har den handlat om att regeringen borde ha vikt driften för ålän dska företag, och att man via olika manövrar borde ha rundat regelverken som säger att tjänster av den här storleken måste bjudas ut på EU-nivå.”
Men Rosenqvist (ÅT)skriver: ”Hur förnedrande skulle det inte vara för en så stolt sjöfartsnation som Åland att behöva förlita sig till att landskapet sätter konkurrensen ur spel för att på så sätt kunna säkra sysselsättningen för sina sjömän?”
Och Jörgen Pettersson (Ordförande för Finans- och näringsutskottet, som behandlade frågan) skriver i sin blogg:
”Vi kan inte vara protektionistiska bara åt ett håll. Det är i vart fall inte seriöst. ”
I pressen har jag fått bilden av att det inte funnits en annan väg, men det FR och JP skriver tyder på att det är ett politiskt beslut, och inte ett beslut, som entydigt är förankrat i EU-djungeln.
Men står inte EU för konkurrens och frihandel? Jo, i de flesta fall. Men det finns undantag. Måste jag påminna om tax-free-trafiken? Tycker FR att det är förnedrande att vi sätter konkurrensen ur spel där? Vill JP att tax-free-trafiken ska upphöra, för att vi innerst inne vet att det främsta syftet inte är att säkra trafiken till Åland?
Hur är det med transporter av små paket till när och framför allt
fjärran? En oekologisk sysselsättning, som Posten Åland borde upphöra med? Det strider ju helt mot EU:s huvudlinjer, men det ger ju pängar…
I andra fall går alltså pängar före rundande av regelverk.
När det gäller skärgårdstrafik inom EU så finns ”klara” regler i
Rådets förordning (EEG) 3577/92(7 sidor).
Men, som jag sett i de sociala nätverken, så finns det även oklara undantag. Meddelande från kommissionen COM 2014 232 (23 sidor) ang. liten icke-kommersiell trafik mellan öar. Det innebär att den är skattesubventionerad och kanske har EU ”tänkt” att den kan upphandlas lokalt just mht till kalkylen ovan. I alla fall, så går det då kanske att, efter att man diskuterat ärendet med EU-kommissionen, beg ränsa upphandlingen till inhemska / åländska företag.
Känns det protektionistiskt att använda sig av direktupphandling? Kanske? Men vad jag läst på sociala medier, så gör Estland så. När de lade ut en liknande trafik, så gjorde de en begränsad upphandling, så åländska företag inte kunde ge anbud. Men ett estländskt företag kunde vinna de öppna upphandlingen på Åland. Känns det rättvist?
Enligt uppgift på nätet så kände Finansutskottet till detta när de bestämde sig för en öppen upphandling. Eller var det så att det inte fanns några alternativ, som Nyan skriver? Var ligger sanningen?
När jag jämför diskussionerna i pressen och på sociala medier, så får jag en känsla av att trots situationen med två tidningar så är det egentligen ingen som granskar regeringen kritiskt utan de fungerar mer eller mindre som okritiska megafoner.
Att stå med en penna i luften och demonstrera för pressfrihet 3.000 kilometer från en maskinpistol är lätt, men det s kulle också vara viktigt om pressen skulle försöka sig på mer en mer fri och grävande journalistik lokalt.
Ålänningarna bör få veta om LR i detta fall var tvungna att använda sig av helt öppen upphandling eller om det ligger politiska orsaker till beslutet.
Fråga 3: Fråga till ansvariga minister Thörnroos: Har LR har ställt en direkt fråga till EU om att kunna ha en begränsad upphandling i detta specifika fall?
Svaret berör alla anställda på LRs färjor och skattebetalarna, som i slutänden kanske får en ännu dyrare skärgårdstrafik om man ser till helheten med såväl kostnader, skatteintäkter och i värsta fall även arbetslöshetsunderstöd.
Har man inte frågat, så har man helt enkelt inte varit intresserad. Bortförklaringar är bara dimridåer.
Stephan Toivonen
