Frågor kring Föglötunnel
Efter att ha läst och sammanställt de uppgifter om en tänkt Föglötunnel, som presenterats i tidningarna har jag några frågor jag gärna skulle vilja ha svar på:
– Det är uppenbart att man planerar en enkelrörs tunnel ”ett löp”, med dubbelriktad trafik. Detta har tillämpats i Norge, på Island och Färöarna. Dessa länder är inte med i EU och omfattas därför inte av EU:s förordningar. Vad säger då EU om en enkelrörs tunnel med en årstrafik på beräknade 240 000 bilar? Dessutom måste man ta i beaktande att tunneln kommer att vara en länk i en internationell förbindelse. Detta både enligt FS-Links vidare planer och de facto genom förbindelsen till Galtby via Kökar i samband med kortrutten.
– Eftersom det inte finns möjlighet till undanmanövrer i en tunnel, är risken för en svår olycka större än på landsväg. Bilar kan bevisligen börja brinna under körning. Hur löser man räddningsverksamheten i en tunnel med ett rör i händelse av en brand? Hur tar folk sig ut? Tunneln blir mycket snabbt rökfylld.
– Personal som skall arbeta med räddningstjänst i en tunnel behöver specialutbildning. Vilka kårer skall få den utbildningen? Är det möjligt för en frivilligkår?
– Hur stor mängd sprängsten kommer tunnelbygget att generera och var skall massorna deponeras?
– Hur stora koldioxidutsläpp beräknas tunnelbygget generera sammanlagt under byggtiden?
– Enligt tidningarna gäller den ansökan som FS-Link lämnat in till ÅMHM endast sprängning av en undervattenstunnel, inte sprängning på land. Hur tänker man då lösa arbetena med tunnelns mynningar, de skall väl ändå upp till markytan?
– Den åländska graniten sägs vara mycket stabil och lämplig att bygga tunnlar i. Jag har hört motsatsen och den minnesgoda kommer kanske ihåg Nyhamnsgruvan. En viktig orsak till nedläggning var just det mycket dåliga och spruckna berget, som medförde ständiga vatteninbrott. Malm fanns det gott om.
– Den ekonomiska kalkylen förbryllar mig. Vinsten för LR påstås bli 4,5 miljoner trots ett årligt bidrag på 5 miljoner till tunneln. Det skulle innebära att tunneln blir 9,5 miljoner billigare än vad Skarven kostar idag. Jag får inte ihop det. Skarven kostar nämligen ca 2,1 miljoner och hela skärgårdstrafiken 14,5 miljoner. Var uppstår vinsten? Man skall väl ändå ha kvar trafiken till resten av skärgården eller…?
– I LR:s nuvärdeskalkyl för tunnelalternativet har man kommit fram till att tunneln innebär en ackumulerad kostnadsökning på 100 miljoner. Hur kan man förklara skillnaden i kalkylerna?
– Hur stora blir driftskostnaderna med pumpstationer, ventilation, signalsystem och (fjärr)övervakning?
– I händelse av en olycka, som stänger tunneln för en längre tid, hur löser man då trafiken? Med Föglö som nav för skärgårdstrafiken kommer hela skärgården att bli avstängd.
Jan Grönstrand
Svar:
Insändaren innehåller fler faktafel och felaktiga antaganden, men jag tycker inte att vi ska behöva gå i polemik i media med Jan Grönstrand bara för det. Information om riskanalyser och miljökonsekvenser kommer senare i vår när vi offentliggör vår MKB.
Hans Mikael Holmström
FS Links
