Företagen behöver effektivare förvaltning
Företagarna på Åland leder ERUF-projektet ”AXport” som ska pågå i cirka ett och ett halvt år. Under planeringsprocessen och förprojekteringen upplevde vi ett flertal gånger att näringsavdelningens tjänstemän och näringsministern vid olika tillfällen gav olika besked i samma fråga.
Dessutom innebär dagens rutiner för uppföljning av projekt en orimlig rättsosäkerhet. Redan upparbetade kostnadsposter som faller inom ramen för en godkänd budget kan i efterhand underkännas med svepande motiveringar. I ett större projekt kan en dylik hantering få katastrofala följder för projektägaren. Samtidigt konstaterar vi att man inom avdelningen hänvisar till nivåer för konkurrensutsättningskrav som saknar förankring i EU:s regler.
Näringschef Linnea Johanssons tidigare debattartiklar beskriver näringsavdelningens idealsituation, men verkligheten är tyvärr en annan.
Ledningen tycks inte ha ett fokuserat helhetsgrepp på hur rutiner och ärenden ska skötas. Trots allt är det positivt att det finns en vilja till minimering av byråkratin. Förhoppningsvis kan det nyinrättade ”regelrådet”
bidra till att genomföra förenklingar.
Företagarna på Åland har med anledning av de problem som vi upplevt tagit fasta på näringschefens önskan om samarbete och inlett en dialog där vi även inbjudit Ålands näringsliv som upplevt liknande svårigheter i sina projekt. Målet är att gemensamt utarbeta en policy med klarare spelregler för hur landskapsregeringen och de åländska företagen ska kunna arbeta för företagarnas bästa på ett sätt som gynnar utveckling och entreprenörskap.
Vid ett möte med näringsavdelningen nyligen behandlades ett förslag till policydokument med 13 punkter där organisationerna anser att förvaltningens rutiner bör förtydligas. För den som söker finansiering och stöd finns tydliga instruktioner och checklistor, men för handläggarna behövs ett motsvarande ramverk. Framför allt krävs att handläggningstiderna hålls skäliga så att företagen kan få en uppgift om när ett beslut kommer. Vid redovisning av kostnader bör en schablon för administrativa kostnader kunna accepteras.
I en aktiv näringslivspolitisk strategi bör offentliga insatser ha tydliga villkor, leda till riskminimering och underlätta företagens chanser att nå ett positivt resultat. Därför måste näringslivet kunna ställa krav på att förvaltningen är transparent och arbetar konsekvent. I ett litet samhälle med begränsade resurser är det viktigt att samverka för optimal effekt.
Företagarna på Åland
Styrelsen
