Flyktingmottagande
Jag passar på att följa med vad som skrivs i lokaltidningarna där hemma och likt ett urverk argumenterar Stephan Toivonen mot invandring i alla dess former, samtidigt som vänstern och andra etablerade politiker lirkar med medmänsklighet och liknande argument åt andra hållet.
Toivonen har mer rätt än vad folk ger honom. Det huvudsakliga att ta fasta på (siffrorna han citerar är mindre relevanta) är att det är vansinnigt ineffektivt att hjälpa flyktingar i Europa. Merkel anslog just 6 miljarder euro extra till de flyktingar som anländer i Tyskland. Antag då att dessa 6 miljarder skulle gått till att hjälpa de flyktingar som finns i Jordanien.
En annan sanning som Toivonen tycks ha missat är att det finns en gräns på hur många man kan hjälpa, detta kanske inte är helt relevant för Toivonen då han är helt emot det, men de som är för att man ska hjälpa flyktingar bör motivera ganska noga hur många man ska hjälpa och på vilka kriterier man valt ut just de som till sist väljs ut som mottagare av hjälpen.
En sista grej som Toivonen nämner, även om han uttrycker det klumpigt är att kulturella skillnader spelar roll. Dessa kommer att skapa friktion. Kultur-guru Geert Hofstede har uttryckt sig på följande sätt angående kultur “Culture is more often a source of conflict than of synergy. Cultural differences are a nuisance at best and often a disaster.” Och då bör man komma ihåg att hans ursprungliga analyser baserar sig på den mer homogena gruppen IBM-medarbetare än vad ett samhälle som helhet skulle vara. Ironiskt nog är Toivonen själv ett levande bevis för att det skapar friktion. Friktionen är naturligtvis beklaglig, men man måste räkna med den när man fattar beslut.
Om målsättningen är att hjälpa så många flyktingar som möjligt är nyttan av att ta emot flyktingar till Åland extremt tydligt negativ, det handlar om enkel och entydig ekonomi.
Å andra sidan, ifall frågan är ifall Åland bör ta emot flyktingar så kan man också se den från ett annat perspektiv, dvs. tjänar Åland på att ta emot flyktingar. Här blir det hela mera oklart, men personligen tror jag att man definitivt gör det, särskilt om man plockar russinen ur bullen genom att välja ut så många entreprenörer, läkare, ingenjörer och andra högt produktiva individer som möjligt. Låter detta opportunistiskt? Javisst! Men det är ärligt och hållbart. Det innebär också att Stephan Toivonen inte får mer vatten på sitt hjul för att börja ifrågasätta det hela genom att de kommer och tar våra jobb och bidragspengar och stjäl vår gatubelysning, då individerna kommer att skapa jobb, ta hand om våra sjuka och gamla och skapa nya effektivare lösningar för vår gatubelysning. Dessutom kunde debatten röra sig vidare till de betydligt svårare frågorna om vem och hur många snarare än om.
Åland bör alltså ta emot Syrier som vill komma till Åland, inte för att hjälpa flyktingar utan för att hjälpa Åland, och jag tycker Åland förtjänar politiker som är ärliga nog att säga det.
Henrik Storå
