DELA
© Nya Åland

Finlandskabeln ska täcka upp till 100 dagars avbrott

Kommentar till Folke Husells insändare den 31 augusti 2011 angående ”Finlandskabeln”.

Kraftnät Åland Ab har som tidigare nämnts ansvaret för att tillgången på reservkraft är tryggad på Åland. Utgående från detta har olika alternativa lösningar utretts. Lösningarna skall klara upp emot 100 dagars (!) avbrott i ordinarie försörjning och inte bara bemästra kortvariga avbrott. Reservkraftkapaciteten skall även dimensioneras för återvändande last efter strömavbrott, som är betydligt högre än vid avbrottstillfället.
År 2004 beslöts på basen av utförd livstidsanalys och efter uppgradering av styrsystem på Mariehamns Energi Ab:s gasturbiner att nyttja befintlig elproduktionskapacitet hos Mariehamns Energi Ab 10 år framåt. Förseningen i ”Finlandskabelprojektet” medför behov av ytterligare förlängning av detta avtal. ”Finlandskabeln” planeras för att täcka dagens reservkraftunderskott och kommande behov beaktande en utfasning av Mariehamns Energi Ab:s äldre reservkraftkapacitet. Vi ser ingen möjlighet att i längden bygga vidare på dessa äldre anläggningar.
En lösning där elkonsumenten förbinder sig att mot ersättning minska sin förbrukning innebär ett systemskifte med osäkert utfall och outredda ekonomiska och tekniska konsekvenser. Ett sådant systemskifte skulle även ta lång tid att genomföra lagstiftningsmässigt. Beaktande det faktum att enskild förbrukning utgör den största förbrukarkategorin på Åland och att uppvärmning i större och större omfattning sker med el är förbrukningen vintertid väldigt temperaturberoende.
De senaste vintrarna har vi sett exempel på temperaturberoendet, då belastningstoppar inträffat även under helger och förbrukningens variation under dygnet har minskat. Vi bedömer att besparingspotentialen inte är speciellt hög eller varaktig under höglastförhållanden vintertid då alla vill undvika risk för skador på egna fastigheter och anläggningar. Därutöver bedömer jag det orealistiskt att elabonnenter under ett långvarigt avbrott kontinuerligt skall driva egna reservkraftanläggningar.

Den åländska vindkraften kan idag anses bara vara en reservenergikälla och inte en reservkraftkälla. Vindkraften bidrar bara till den åländska elförsörjningen när det blåser. Vindkraftproduktionen begänsas i ö-driftsituationer, det vill säga när Åland försörjs med reservkraft, så att den inte är större än den lastupptagningsförmåga, alltså större än den reservkraftenhet som fungerar som styrande maskin i systemet, har.
I dagsläget gäller att när gasturbinen i Ringsböle fungerar som master kan största andel vindkraft tillåtas. Den tillåter lastvariationer på 4 MW och därför begränsas vindkraften till totalt 4 MW i sådana situationer. Nyttjas de äldre gasturbinerna som master är begränsningen 2 MW. Skulle mer inmatning tillåtas och en störning på elnätet inträffar blir det totalavbrott.
Utbyggnad av vindkraften i kombination med lokalt producerad reservkraft höjer inte reservkraftkapaciteten på Åland. Oberoende av vindkraftutbyggnad måste reservkapacitet finnas för att täcka det momentana behovet.

Jag förstår Folke Husells oro för kostnaderna med ”Finlandskabeln” men ser inte hans förslag som ett genomförbart alternativ att trygga den åländska elförsörjningen vid avbrott på Sverigekabeln.
Jan Kahlroth
VD, Kraftnät Åland Ab