Fel utformning av regeringens skatteförslag
När ett avdrag konstrueras som ett avdrag från skatt och kombineras ihop med en fast inkomstgräns får det inte bara oönskade effekter för låginkomsttagare utan även konsekvenser för personer som ligger nära brytpunkten, i det här fallet 35.000 euro. På det sättet kan en person med högre bruttoinkomst få lägre nettoinkomst jämfört en som har lägre bruttoinkomst, genom en bakvänd marginalskatteeffekt.
Hur kan man marknadsföra ett avdrag som jobbskatteavdrag när man kan få mindre nettoinkomst genom att arbeta mera? De som har en inkomst just över 35.000, är de som drabbas mest på grund av en undermålig beredning. Kanske har inte regeringen förstått konsekvenserna av sitt förslag, åtminstone framgår det inte av beredningen. Förhoppningsvis förstår finans- och näringsutskottet bättre och ber regeringen att återta förslaget och kvitta det mot det under beredning varande mediaskatteförslaget.
Enligt säkra källor från flera tjänstemän är det inte ekonomiskt försvarbart att både betala dyra administrationskostnader för att ta in mediaskatten, nästan samma pengar som man därefter fördelar ut till skattebetalarna igen genom åländskt skatteavdrag. Lagberedningsresurser är en bristvara och borde inte utnyttjas för politiska utspel.
Anna Holmström, Centern
