DELA

Fåglarna är ett avfallsproblem

Platta tak skapar säkerligen utmärkta samlingsplatser för måsfåglar, men grundproblemet är ändå bristfällig avfallshantering. Måsfåglar, kråkor, råttor och möss m.m. söker sig till platser där det finns lätt tillgänglig föda, d.v.s. matavfall, blandavfall, illa sorterade sopor och misskötta komposter.
För inte alltför många år sedan insamlades i många kommuner osorterat blandavfall i svarta plastsäckar vid vägkanterna utanför fastigheter. En vanlig syn på landet var på den tiden sönderrivna säckar och sopor utspridda över vägen. Stora antal måsfåglar och kråkor samlades ute på åkrarna i väntan på att bli serverade.
Med förbättrad avfallshantering – slutna kärl och avfallssortering har problemet minskat.
För t.ex. flygplatser finns särskilda internationella regler som tar upp avståndet mellan gammaldags öppna soptippar och flygplatsernas rullbana. För att smäl ta middagen flyger många fåglar efter besök på soptippen till den öppna miljö, som rullbanan erbjuder. På den stora fria ytan kan fåglarna överblicka eventuella annalkande hot, rävar m.m.
När flygplan startar flyr fåglarna i flock. Risken för kollisioner mellan flygplan och fåglar med allvarliga följder är då överhängande. En måsfågel, som sugs in i en flygplanmotor, är tillräckligt stor för att slå ut motorn. Det har hänt att flygplan fått flera motorer utslagna under sådana förhållanden. Tidigare, när Svinryggens deponi bedrevs som en mer eller mindre öppen avfallsdeponi, var avståndet mellan Mariehamns flygfält och deponin ett flygsäkerhetsmässigt gränsfall.
Det grundläggande problemet var bristfällig gammaldags avfallshantering.

Problemet med fåglar vid uteserveringar är också i grunden ett resultat av bristfällig avfallshantering. Om restauranggäster lämnar matrester, som inte omedelbart samlas upp och tas om hand på rätt sätt, kommer fåglarna. Platta tak eller inte. Kajor, måsar och även andra fåglar. Till och med råttor.
Djuren är mästare på att finna gömställen och skyddade områden i väntan på att maten serveras. Det handlar om överlevnad.
I stora städer, t.ex. Stockholm, särskilt i områden med flerbostadshus, är fullgod avfallshantering svår att åstadkomma, vilket drar till sig och föder upp råttor. I små städer, t.ex. Mariehamn och på landsbygden, kan illa skötta komposter också bli ett råttproblem. Inom Mariehamns stad uppmuntrades invånarna för flera år sedan att kompostera i syfte att separera matavfall från övrigt avfall.
År 2006 (MISE) infördes hämtning att matavfall i särskilda kärl från hushåll för slutbehandling i komposteringsanläggningen i Sund. Några andra möjligheter har inte funnits. Nästa steg bör bli att återanvända energin i allt matavfall i anläggningar för biogasproduktion. Det primära är fullständig avfallssortering vid källan.
Problemet med fåglar vid uteserveringarna omhändertas bäst ge nom noggrann avfallshantering. Omedelbar städning av matrester och frekvent tömning av slutna kärl för matavfall. Inga sopsäckar med osorterat avfall utanför restauranger och andra fastigheter!
Eftersom det ändå kommer att ta en tid innan fåglarna upptäcker att middagen inte längre serveras, bör man vid uteserveringarna fundera på möjligheterna att under en övergångsperiod använda teknisk utrustning för att skrämma och mota fåglar.
Jan Westerberg