Evidensbaserad vård för välnärda äldre
Kunskapen om undernäring särskilt hos äldre och sjuka, liksom hur vi kan behandla undernäringstillstånd, har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Trots det förekommer sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring fortfarande och särskilt hos de äldre med multipla sjukdomar på äldreboenden. Undernäringstillstånden har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförloppen och för samhällsekonomin. I dag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet.
Socialstyrelsen i Sverige kom år 2011 ut med dokumentet ”Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring” som bland annat skriver att nutritionsvårdsprocessen innebär bedömning, utredning, diagnostik och behandling av nutritionsrelaterade problem och handläggs lämpligen på samma sätt som i övrig hälso- och sjukvård. Nutritionsvårdsprocessen inleds med en riskbedömning, även kallad screening.
Det är en systematisk metod för att identifiera den som löper risk att bli undernärd eller redan lider av undernäring. Riskbedömningen följs upp med en utredning av orsaken eller orsakerna till ett eventuellt undernäringstillstånd. Detta utgör också underlag för vilken nutritionsbehandling som ordineras. Patientmedverkan är en förutsättning genom hela processen. Det är viktigt att identifiera risker för undernäring i ett tidigt skede för bästa möjliga omhändertagande.
Det finns olika screening verktyg framtagna för detta och vilket som används väljs efter lokala preferenser. Nästan alla instrument innehåller grundkomponenterna viktförlust (som speglar utvecklingen bakåt i tiden), aktuell vikt i relation till längd (BMI, aktuell situation för kroppens förråd) och påverkan på förmågan att äta (vilket ger en uppfattning om hur utvecklingen framåt i tiden kommer att te sig), tillsammans med en bedömning hur den aktuella sjukdomen kan förväntas påverka näringstillståndet, främja kvalitet och kvalitetsutveckling i vården av äldre. Riktlinjer från den europeiska nutritionsorganisationen ESPEN (European Society for Clinical Nutrition and Metabolism) rekommenderar bland annat MNA som är baserat på en värdering av validitet i olika patientgrupper.
Lågt BMI ökar också risken för komplikationer som infektioner, andningssvikt, förlängd vårdtid och mortalitet (dödlighet). Ett BMI mellan 25 och 30, som motsvarar övervikt hos yngre och medelålders personer, är det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre. Det visar epidemiologiska longitudinella undersökningar.
Statens näringsdelegation i Finland kom 2010 ut med ”Näringsrekommendationer för äldre personer” där de nämner att kommunerna har ansvar för att bedömningen av klienternas näringstillstånd sker enligt dessa riktlinjer, för att nödvändig näringsterapi ställs till klienternas förfogande.
Vi serverar våra äldre på Trobergshemmet god husmanskost, smaskiga efterätter alla dagar, ett glas vin på helgerna och likör till kaffe. Dessutom får alla boende komma med önskemål till menyn som lagas men ibland räcker detta ändå inte till. Då blir olika näringsdrycker och näringspulver ett väldigt viktig komplement till maten. Vilket företag som tillverkar preparaten är oväsentligt och man gör bedömningen utifrån diagnos och produktens näringsdeklaration.
Med hjälp av screeningverktyget MNA kunde vi redan 2009 konstatera problematik med undernäring på Trobergshemmet och i och med det utföra en evidensbaserade vården för att aktivt vidta åtgärder. Vänligen ta kontakt om ni har flera frågor eller funderingar angående nutritionen inom äldreomsorgen i Mariehamn.
Leg. Dietist & Näringsterapeut
Sofie Öström
Äldreomsorgschef
Bitti Vik
