DELA

Ett viktigt EU-val om fred, arbete och social hållbarhet

Det stundande EU-valet spås allmänt bli politiskt mera intressant än tidigare val. Förklaringen till detta är att det ekonomiska och säkerhetspolitiska läget i Europa är osäkert samtidigt som Europaparlamentets makt ökar i och med att vissa av Lissabonavtalets bestämmelser träder i kraft i och med detta val.
Formellt går valet ut på att utse 751 parlamentariker från de 28 medlemsländerna. Valet sker den 25 maj. Finland har 13 platser i EU-parlamentet. Det speciella med EU-parlamentet är att de invalda parlamentarikerna ingår i ideologiska partigrupper trots att valen är nationella. Parlamentarikerna representerar alltså inte i första hand sitt land och dess väljare utan de ska tillvarata unionsmedborgarnas och EU:s intressen.
Det är ingen lätt uppgift eftersom de flesta väljare förväntar sig att deras kandidat ska säkra de nationella intressena gentemot EU:s övergripande utveckling. Det är en balansgång som kräver politisk erfarenhet , stor kunskap om EU och parlamentarisk förmåga att skapa kompromisser och stabila nätverk.

EU-parlamentet domineras av två stora ideologiska partigrupper. Kristdemokraterna eller de konservativa (EPP) och socialdemokraterna (S&D) är i opinionsmätningarna just nu jämnstarka. Tillsammans tar dessa två partigrupper över hälften av platserna i parlamentet. ALDE är det tredje största partiet och består av mittenpolitiker som liberaler och centerpartister. Därutöver finns det mindre partigrupper som består av gröna och vänsterrepresentanter.
Historiskt har de två stora partigrupperna avgjort det mesta efter att man först kompromissat och enats. I vissa fall har ALDE-gruppen haft en vågmästarroll tillsammans med EPP eller S&D beroende av frågans art.

Valkampanjen inför detta val är intensivare än tidigare och det faktum att många ministrar och erfarna parlamentariker kandiderar visar att partierna denna gång fäster stor vikt vid valet. Vi ser tre orsaker till detta:
För första gången kommer den största partigruppen att avgöra vem som blir kommissionens nya ordförande efter Barroso. Jean-Claude Juncker besökte nyligen Finland eftersom han är kandidat till posten. Han vill givetvis att finländarna ska rösta på Samlingspartiet som ingår i EPP som står bakom Juncker. För att fresta finländarna lovar Juncker att Katainen ska få en viktig kommissionärspost efter valet. Man kan säga att valet denna gång liknar ett statsministerval.
Det största partiet får makt över vem som blir nästa ordförande för kommissionen. Detta är en direkt följd av Lissabonavtalet. Kampen mellan socialdemokraterna och de konservativa avgör vilken ideologisk färg nästa kommissionsordförande får.

I svallvågorna av den ekonomiska krisen har arbetslösheten och fattigdomen ökat på ett oroväckande sätt inom EU. De nationella regeringarna har oberoende av färg inte lyckats tillgodose väljarnas behov av försörjning och social trygghet. Det i sin tur har haft den politiska konsekvensen att främlingsfientliga, högerpopulistiska rörelser och partier funnit stöd bland Europas folk.
I vissa länder kan man till och med tala om odemokratiska och farliga rörelser som helst kritiserar andra men saknar egna hållbara lösningar. För att dessa krafter inte ska växa sig för starka bör vi alla utöva vår demokratiska rätt och skyldighet att rösta och rösta på demokratiska kandidater och partier.

Den europeiska unionen är ett fredsprojekt. Målet är ett Europa ska lösa sina konflikter med demokratiska och parlamentariska metoder. Ett Europa som aldrig mera vill ha krig.
Den allvarliga och spända säkerhetspolitiska situation som vi nu upplever som en följd av Rysslands annektering av Krim och den militära upptrappningen längs Ukrainas gränser stärker sammanhållningen mellan medlemsländerna inom EU. Hot utifrån har en tendens att föra folk och länder samman. EU behöver stärka sin säkerhetspolitiska roll för att uppnå stabilitet och trygghet i Europa. EU:s medlemsländer måste ha en fungerande organisation och ett politiskt system som tryggar en stabil och fredlig ordning.
För att hantera en sådan framtid måste EU vara enigt och starkt. Därför är din röst viktig i EU-valet den 25 maj.
Camilla Gunell (S)
Partiordförande
Barbro Sundback (S)
Gruppledare för lagtingsgruppen