Ett hållbart vattenbruk i Östersjön
I samband med skriverierna om de åländska fiskodlingarna vid Höga Kusten vill jag ta tillfället i akt att presentera vad landskapsregeringen gör för en hållbar fiskodling i hela Östersjöregionen.
Som bekant är det EU:s önskemål att hela unionens vattenbruksproduktion ska öka. Vattenbruket är den livsmedelsproduktion som växer mest i världen och fiskkonsumtionen i unionen ökar. Tillväxten sker dock främst i Asien medan vattenbruket i EU stagnerat. Vattenbruk handlar i korthet om matproduktion – faktum är att mer än 60 % av de fiskeriprodukter som konsumeras inom EU är importerade.
Här i Norden kan vi lita på vår miljöreglering och bör moraliskt sett inte importera fisk och med det exporterar miljöeffekterna, vilket vi gör om vi är beroende av mat utifrån. Som en del i denna strävan ingår landskapsregeringen i Östersjöregionsprojektet Aquabest om de bästa metoderna för hållbar fiskodling i regionen. I projektet jobbar man hårt för att skapa en ekologisk, social och ekonomiskt hållbar näring. För Åland betyder detta i korthet att vi vill ha en lönsam näring för företagarna, att vattenbruket spelar en roll i arbetet för lokalproducerad, klimatsmart mat och ett renare hav samt att vi har en primärproduktion som ger sysselsättning i glesbygden och i synnerhet skärgården.
Det är inte produktionen av fisk som behöver minskas utan utsläppen av näringsämnen från produktionen. Här jobbar vi inom ramen för Aquabest i samråd med fiskfoderproducenter, fiskodlare, forskare och myndigheter om s.k. kretsloppsfoder, d.v.s. ett foder vars nettobelastning på Östersjön är mindre än konventionellt foder genom att man i fodret använder råvaror från Östersjön.
Tanken är att bl.a. kretsloppsanpassning av en odling ska ge odlaren möjlighet att utöka sin produktion och samtidigt minska nettobelastningen. Ännu återstår arbete och utmaningar innan detta är verklighet, men Åland är med i utvecklingen och inom projektet är Åland en pilotstudie för innovativa styrmedel för en hållbar utveckling av vattenbruket.
Inom samarbetsprojektet jobbar man även med teknologiutveckling inom s.k. RAS-odlingar, d.v.s. recirkulationsanläggningar för fiskodling på land. Åland deltar inte aktivt i den delen av projektet, men följer den med intresse. Dock är det så att även Danmark, som i övrigt är föregångare inom RAS-teknologi, inser behovet av att komplettera den landbaserade produktionen med havsbaserad produktion av fisk. Landbaserade RAS-odlingar kräver stora investeringar, landarealer och kunskap. Det är en annan industri än den vi har idag, och kan i framtiden utgöra en mycket gott komplement till den havsbaserade odlingen och något som landskapsregering kommer att vara med och stödja förutsatt att det finns investerare och entreprenörer som vill förverkliga det.
EU har i form av bl.a. vattendirektivet och direktivet om en marin strategi infört en mycket ambitiös miljölagstiftning i medlemsstaterna, vilket har implementerats på Åland. Dessutom deltar Åland i HELCOM som just nu jobbar med en ny vattenbruksrekommendation och nya utsläppskrav för Östersjön.
För att minska de lokala effekterna av fiskodlingar bör man hitta de bästa platserna, vilket främst innebär ett tillräckligt vattendjup och god genomströmning men också en avsaknad av intressekonflikter. Det regelverk som finns för krav på plats för fiskodling har fått positiva konsekvenser både för näring och miljö och även medfört att intressekonflikter minskat. Planering av våra kust- och havsområden är en viktig del för en fortsatt miljöanpassning av vattenbruket och under hösten kommer en lokaliseringsplan för det åländska vattenbruket att tas fram.
Som en av grundförutsättningarna för att Åland ska få stödmedel ur den nya europeiska havs- och fiskerifonden måste Åland utarbeta en strategi för vattenbruket. Detta kommer att göras i höst, då landskapsregeringen ämnar satsa på omfattande samråd och informationsinsatser om vattenbruk och dess roll på Åland, idag och i framtiden. Hoppas att så många som möjligt vill bidra till detta arbete!
Fredrik Karlström (Ob)
Näringsminister
