DELA

Enbart skattehöjning är ingen lösning

Yvonne Rubey ställer några frågor till bland annat mig i en insändare där hon menar att vi skulle ha räknat ut att vi skattebetalare i Mariehamn årligen betalar ca: 900.000 euro i räntor. Det är inget som vi har räknat ut. Uppgifterna finns att tillgå för alla i stadens budgetar och bokslut.
Vidare undrar Yvonne om det inte vore klokt att betala bort skulderna snarast möjligt via skattesedeln så att vi slipper räntekostnaderna. Och så tycker hon att man därmed skulle slippa rådda till samhällsbilden med drastiska och ogenomtänkta sparåtgärder. Jag har inte uppfattningen att det görs drastiska och ogenomtänkta sparåtgärder.

Att enbart höja skatten för att betala bort skulderna är ingen lösning för stadens ekonomi. För det första skulle skatten behöva höjas väldigt mycket för att betala bort skulderna inom överskådlig tid. För det andra betyder höjd skatt minskad köpstyrka för medborgarna som i sig resulterar i en ond spiral med försämrad ekonomi i slutändan. Höjd skatt har heller aldrig resulterat i tillväxt.
Den globala ekonomiska utvecklingen påverkar även oss. Många länder har nu enorma problem på grund av sin dåligt skötta ekonomi och höga belåning. Framåt påverkar det även oss på Åland som är beroende av bland annat nordbornas möjligheter att konsumera. I det här läget är det ännu viktigare att ha en välskött ekonomi.
Ska vi ha högklassig service inom vård, omsorg och skola så behöver den offentliga sektorn ha en ekonomi i balans. Den demografiska utvecklingen är också en stor utmaning. Ännu fler ska försörjas av färre i arbete. Dessutom har vi kanske andra utmaningar snart som till exempel i form av stigande räntor och energipriser. Visst finns det en del positiva nyheter också, men dessa tar ofta tid innan de får långsiktig effekt på stadens ekonomi.

Investeringsnivån i staden är hög, men en investering behöver inte betyda ett problem om man har en extern finansiär eller säljer annan egendom för att få loss medel. Det går också att investera i avkastande verksamhet som inte innebär något stort problem på sikt. Dock så medför ofta stadens stora investeringar i nya byggnader ökade kapitalkostnader och ofta kraftigt höjda driftkostnader på grund av den service som ska erbjudas i byggnaden.
Vi har många stora investeringar i närtid som också påverkar skuldbördan. Trobergshemmet, hamnen och Övernäs skola för att ta några av de största investeringsexemplen.
Det är viktigt att vi tar ett långsiktigt grepp om stadens driftkostnader och ser till att vi levererar en effektiv, rationell service till tillräckligt bra kvalitet. När man sätter sig in i benchmarkingen som gjorts för att jämföra Mariehamns kostnadskostym i förhållande till andra kommuner visar den på flera områden där Mariehamns kostnader är en bra bit över andra kommuners kostnader.
En del högre kostnader är försvarbara med tanke på att jag tror att Mariehamnare vill ha en hög servicenivå inom exempelvis omsorg. Andra kostnader går det att jobba med och är ett måste för att klara av utmaningarna framöver.

Nu när vi vet att staden kommer att ha stora utmaningar framöver, särskilt inom äldreomsorgen, tycker inte jag att vi som första alternativ ska höja kommunalskatten. Staden höjde också redan nyligen skattöret från 16,00 till 16,50.
Skattens huvuduppgift är att finansiera kommunens åtaganden där omsorg och skola är de mest väsentliga. Sedan blir listan lång fram till exempelvis skattefinansierade kurser i scrapbooking och tårtdekoration. I stor grad avgörs skattebördan av medborgarnas krav på service och de kraven är många gånger höga. Tyvärr verkar det finnas en uppfattning att den kommunala kassan är bottenlös.
Jag tycker att det är bättre att vi först rationaliserar, effektiviserar och prioriterar bort sådant som inte är nödvändigt samt arbetar för att få fler som betalar skatt för att i ett senare skede ha kvar verktyg som skattehöjning om det behövs för att möta den förändrade försörjningskvoten. Inte är jag främmande för en skattehöjning om det sker stora strukturella förändringar i samhället, men det är inte mitt första alternativ. En skattehöjning drabbar också ofta låg- och medelinkomsttagarna hårdast i praktiken.
Alltså, efter att arbetet med åtgärder för att förbättra kommunens konkurrenskraft är genomfört så är skatteverktyget ett möjligt alternativ. Om vi använder det alternativet så tycker jag att det är viktigt att säkerställa att resurserna verkligen går till exempelvis ”fler händer” inom omsorgen.
Petri Carlsson (M)