En tilläggsbudget med hjärta och hjärna
Det kan inte ha undgått någon att landskapsregeringen arbetar med hållbarhetsfrågor. Ett arbete som engagerat 100-tals människor och där målsättningen är ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart Åland. Ekonomisk hållbarhet betyder att vi behöver en hållbar och robust ekonomi. Budgeten är sparsmakad, stram och har ett tydligt och starkt ekonomiskt fokus. Ett socialt hållbart Åland betyder att det inte är de mest utsatta, de som lever på marginalen, som ska drabbas.
Det går inte att förlita sig på gamla sanningar längre. Det betyder inte att man kastar det som gjorts och byggts upp av tidigare generationer över bord. Landskapet har ett ekonomiskt hållbarhetsgap på knappt 20 miljoner och börjar dessutom känna av det finansieringsgap som man pratar om i övriga nordiska länder nämligen att allt färre ska försörja allt fler.
Landskapsregeringen har två stora projekt under den här mandatperioden: att få ordning på ekonomin för att trygga välfärden på lång sikt och en kommunstruktur som innebär bärkraftiga kommuner med utvecklingskraft och helhetstänkande. Det är min starka förvissning att den här regeringsbasen har förmåga att klara av de utmaningar som finns. Regeringsprogrammet innehåller ytterligare många utvecklings- och moderinseringsprojekt till exempel reviderad vallagstiftning, ny grundskolelag, en energi- och klimatstrategi, fokus på genus inom vård och omsorg och en satsning på personalpolitiken.
Till en hållbar och robust samhällsekonomi hör en offensiv näringspolitik med målsättningen att öka landskapets intäkter. Men inte heller där kan svaret vara mera stöd, mera pengar. Det gäller att skapa näringspolitiska förutsättningar över hela Åland. För att kunna samarbeta inom vård, skola och omsorg och för att kunna verka som småföretagare i skärgården behövs infrastruktur. Reglementet för skärgårdsnämnden är reviderat med fokus på företagande.
Det är viktigt att det finns representanter från både förtroendevalda men också från näringslivet. Avgörande för skärgården är arbetsplatser, företagande och inflyttning. Men också att det finns service, där butikerna hör till de absolut viktigaste. Nu beviljas både investerings- och driftsstöd till skärgårdbutikerna. En viktig regionalpolitisk satsning. Upphandlingslagstiftningen ska revideras och göra det möjligt att stöda närproducerad till exempel mjölk, potatis och arbetskraft. En åländsk livsmedelsstrategi utarbetas med jordbruksnäringen som aktiv part. Det finns ett positivt tryck på eko-odling och en omstrukturering av stödmedel har gjorts.
Ett avbyråkratiseringsprojekt med målsättningen att underlätta vardagen för småföretagare har inletts. Landskapsregeringen har också tillsatt en arbetsgrupp som ska konkretisera hur vi förbättra förutsättningarna för distansarbete och flextider. Vårens konjunkturrapport visar att det finns framtidstro och investeringsvilja inom service- och turismbranschen. Bärö sjöbevakningsstation, Jan Karlsgården och så småningom Naturbruksskolan kommer att avyttras. Här finns det utrymme för företagande, nya idéer och expansion.
Direkta stimuleringar görs genom investeringar i polishus, geriatrisk klinik, Pommerndocka samt kortrutt och underhåll av broar enligt uppgjord plan. Att inte underhålla infrastrukturen är direkt kapitalförstöring. Prioriteringarna utgår från att investera i det som minska budgetslitaget, alltså göra investeringar som minskar på driftskostnaderna.
Vad är självstyrelsens kärna? Det blir viktigt att ställa sig den frågan eftersom ekonomin också där begränsar oss. Självstyrelsens kärna är ett livskraftigt, öppet och företagsamt samhälle med god vård och skola, livskraftigt näringsliv och där det är möjligt att bo och verka i hela landskapet. Nya tider kräver nya tankar.
Katrin Sjögren
lantråd
