DELA

En öppen fråga till polisen

Då en hund som går kopplad med sin matte blir attackerad av två lösspringande hundar väljer polisen att inte starta en förundersökning eller yrka straff. Detta för att ”olyckan” hände utanför tättbebyggt område och den attackerande hunden inte visat sig vara farlig för människor. Att det var någon annan än ägaren som hade hunden just då ansågs av någon orsak som mildrande omständighet (Ålandstidningen 4.1.2016). Det står ingenting om mer förståeliga mildrande omständigheter som att kopplet plötsligt skulle gått av eller någon förbipasserande skulle öppnat grinden på gården och släppt hundarna lösa.

Att hunden som attackerade inte var farlig för oss människor tycks vara i lagen en avgörande punkt. Om hundarna hade försökt busa med barn och skrämt livet ur dem (utan att vara det minsta farliga) eller orsakat subjektiv obehag och rädsla hos en hundrädd person? Hur är det med ångest och skräck hos ägaren till hunden som blir attackerad? Går gränsen för hundens farlighet där man upplever hot eller där man faktiskt blir fysiskt attackerad? Hur allvarliga ska fysiska skadorna vara för att händelsen skulle få konsekvenser?

Vad om hunden som blev attackerad? Fysiska skador, onödigt lidande och oundviklig påverkan på dess framtida beteende och välbefinnande? Djurskyddslagen på principen att inte orsaka onödig smärta eller lidande. Vi ska dessutom enligt jaktlagen skydda våra vilda djur och fåglar genom att hålla hundarna kopplade i naturen under sommarhalvåret. Rimligtvis borde våra tama djur ha samma rätt till skydd och trygghet.

Om en lös hund trampar in genom terrassdörren och välter ner en ny plasma-tv eller krafsar sönder lackeringen på bilen utanför, vad händer då? Kan man inte ha dörren öppen eller bilen utanför huset utan att samtidigt acceptera eventuella skadegörelser som oundvikliga konsekvenser, sånt som bara händer?

En skadad hund är också skadad egendom, borde vara självklart att man är ansvarig för alla veterinär- och beteendeterapikostnader som uppkommer efter en sådan här händelse. Att kompensera för onödigt lidande som hunden har upplevt är knappast möjligt, men lite böter torde väcka motivationen att hålla bättre koll på djuren och därmed minska risken för framtida olyckor.

Skulle resultatet varit samma om det här hade hänt mitt i Mariehamn? Hunden skulle visserligen varit lika skadad oavsett om olyckan hände på Torggatan eller Tengsöda, men blir vi olika behandlade inför lagen beroende på var vi bor?

Hur ska vi hundägare tolka fallet? Att hundarna ska hållas kopplade och under uppsikt eller att de egentligen får göra vad de vill så länge de inte är farliga (definiera hemskt gärna farlig) för människor? Att i staden måste de vara i koppel men utanför är det inte så noga oavsett om det finns andra människor och djur i närheten? Att vi är ansvariga så länge vi har hunden själva men slipper undan om någon annan haft hand om den?

Katja Koskinen