Eliassons rör kroknar
I ÅT 16/01 2010 under rubriken ”Raka rör om Stornäset” blandar Torbjörn Eliasson åter ihop begreppen ”golf”, ”golfbana på Stornäset” och ”utveckling”. Det närmaste man kommer raka rör i hans insändare är eventuellt dräneringsrören under den föreslagna golfbanan. ”Vi måste ha en golfbana” och ”vi måste ha en golfbana på Stornäset” är inte samma sak och därför är det inte schysst debatteknik att använda de två påståendena som om de vore synonymer. Visst, om golfen går så bra och drar in så mycket pengar så bygg ännu en bana, t.ex. i skärgården, som tidigare påpekats i denna tidning. Men gör det inte på allmän strand-och skogsmark som klassas som det finaste skogsområdet i landskapets ägo.
Och sluta använda ”golf på Stornäset” som en synonym till ”utveckling”.
Det är ett desperat sätt att försöka rättfärdiga en golfbana där och samtidigt insinuera att alla som är tveksamma eller mot en golfbana på Stornäset automatiskt också är emot utveckling. Det är inte bara falskt, det är ju dumt också.
Politiker gillar att tala vackra ord om ”hållbar utveckling”, ”miljömedvetenhet” och att ”vi måste rädda Östersjön”. När man sedan kommer till konkreta projekt som tydligt står i strid med ovanstående faller man ändå tillbaka på den konventionella och kortsiktiga definitionen av utveckling som i stort sett går ut på att fixa till det så som industrin eller de som har pengar vill ha det. Detta för att de som redan har skall få ännu mera pengar.
Torbjörn Eliasson, finansutskottets ordförande med den makt en sådan post medför, citerar i sin insändare finansutskottets betänkande och vid en första anblick verkar allt frid och fröjd: det finns enligt betänkandet inga negativa aspekter med att anlägga en golfbana på Stornäset. Det som inte framkommer är att finansutskottet också har tagit del av landskapets egna experters utlåtanden, det vill säga skogsbruks-, miljö-, fiskeri- och museibyråns gemensamma utlåtande där man i stränga ordalag avråder Landskapsregeringen från att utarrendera Stornäset till golfändamål.
Varför nämns inte innehållet i detta utlåtande i finansutskottets betänkande, som resten av lagtinget sedan hade som beslutsunderlag när man klubbade igenom budgeten innan jul? Vad är det som ligger till grund för finansutskottets uttalande att banan ”kan anläggas på ett sådant sätt att Stornäsets miljö-och rekreationsvärde samt ortsbefolkningens önskemål tillgodoses”? Detta är speciellt intressant eftersom en av de hörda är Isabel Kvarnfors, en av de närmaste grannarna till Stornäset och mycket kritisk till projektet. Det är tydligt att finansutskottet har undanhållit lagtinget, och i längden allmänheten, viktig information om Stornäsets unika värde och vilka negativa miljöeffekter en golfbana på området medför.
Något som förespråkarna för en golfbana på Stornäset ofta upprepar är orden ”demokrati” och ”majoritetsbeslut”. Man syftar då antagligen på vårt statsskick och lagtinget. Det man glömmer är att en fungerande demokrati skall följa förutbestämda regler så att systemet blir förutsägbart för medborgarna (alltså beslut och regler som t.ex.
principbeslutet om landskapets fasta egendom, Europeiska landskapskonventionen, principer om hållbar utveckling, planering på region-och kommunalnivå etc). Dessutom skall det i en demokrati finnas en hög grad av öppenhet och transparens så att medborgarna och alla lagtingsledamöter skall kunna följa beslutsprocessen och ta del av all information angående en fråga för att kunna fatta väl genomtänkta och lagenliga beslut. I och med att byråernas utlåtanden fortfarande är hemliga har man alltså inte gjort detta i Stornäs-frågan. Och det räcker inte med, som näringsminister Jan-Erik Mattsson påstår, att lagtinget indirekt har fått ta del av byråernas utlåtande genom finansutskottets betänkande, för utlåtandet har ju sedan helt och hållet plockats bort ur betänkandet.
Nej, rören är långt ifrån raka vad gäller en eventuell golfbana på Stornäset. Och det blir inte lättare för allmänheten att sätta sig in i frågan när drivande politiker och en del chefredaktörer utövar oschysst debatteknik när de verkliga argumenten tryter. Men det är väl just det som är meningen.
Anna-Linnéa Rundberg
