Djurskyddet får inte försummas
Vart är vi på väg? Snart varje vecka rapporterar våra massmedier om incidenter gällande bristande djurhållning och djurskydd. Hela skalan verkar träda fram: vanvårdade fårbesättningar, nötkreatur som far illa, kalvar som rymmer och måste skjutas, död hund som hittas i havet under misstänkta omständigheter, små hundar som bits ihjäl, kattor som torteras, cirkus-elefanter med mera. Ett civiliserade samhälle har skyldighet att garantera djuren skälig liv och välfärd, djuren kan inte själv försvara sig mot vanvård och djurplågeri.
Djurskyddet får inte försummas på grund av svår ekonomi eller bristande intresse och dålig kunskap.
Av massmediernas rapportering framträder gång på gång två betydande brister. För det första fungerar inte vår djurskyddslagstiftning, den är omodern till grunderna, orsakar onödig byråkrati och är förslående ineffektiv. Modernisering av den åländska djurskyddslagen, -förordningarna och övriga bestämmelser ska ske utan dröjsmål och med rätt grund gällande djurens rättigheter. Också jaktlagen samt naturvårdslagen ska ses över med hänvisning till djurens egenvärde och till den biologisk mångfalden.
Inom EU håller man på att sammanfatta 39 olika EU-lagar till en enda djurhälsolag. Arbetet leds av Marit Paulsen, den svenska EU-parlamentarikern. Man lovar att det blir hårdare regler för djurhälsa och antibiotika i djurfoder. Vi i Norden är rädda att åtminstone att vår stränga antibiotika-policy ska rasera.
För det andra är vår förvaltningskultur och rättskipning inte i tillräcklig grad mogna till bedömningen av djurskyddsöverträdelser och medveten om den preventiva rollen. Proceduren med Kumlinge-fallen tog sex år (från allra första början femton år) att nå till rättegång och vad man kan bedöma om informationen i våra tidningar blev själva rättegången inte heller så enkel och klar. Dessa haltande procedurer har jag påtalat i flera insändare (05.08.2014, 14.03. och 06.07.2015), men även föreslagit hur man kunde förbättra situationen.
Alla berörda parter: ÅMHM-veterinärer, polisen, åklagaren och rätten borde prata ihop sig om möjligast smidiga och snabba procedurer gällande djurskyddsfallen. Också gemensam information och utbildning om villkor för djurens välfärd och naturlig beteende vore nödvändigt för rättvisa bedömningar. En djurskyddsdelegation torde inrättas under landskapsförvaltningen. Alla parter måste visserligen garanteras sitt oberoende, särskilt rättväsendet, men delegationen kunde fungera som koordinator och kunskapsbank till djurskyddsförvaltningen.
Att lösa dessa två betydande brister är definitivt en valfråga för mig!
Vi har nu även fått läsa om förslag att djurskyddsbestämmelser gällande produktionsdjur borde hos oss luckras opp för att jämna konkurrensen med sydeuropeiska länder. Djurskyddet påstås att bli för dyrt för våra producenter. Ålandstidningen har avslöjat dessa tankar i sitt ledare 18.08. skrivet av Benita Mattsson-Eklund samt med en referat från 19.08. Dagens Nyheters ledare 16.08. där man föreslår lindrigare djurskyddsbestämmelser och bruket av genmodifierad (GMO) foder.
Det är helt oacceptabelt, vi får inte börja famla efter ekonomisk vinst på djurens bekostnad! Dessutom kommer vår etisk djurhållning bli bättre och bättre försäljningsargument och vinna konsumenternas gunst!
Rauli Lehtinen
pensionerad veterinär
liberal lagtingskandidat
