Det tysta Åland
Debatten om utbildningen på gymnasialstadiet har tystnat. Locket har lagts på. En trolig orsak är att det inte finns något reellt att informera om.
I både Finland och Sverige informerar politiker och myndigheter kontinuerligt om vilka förändringar som är att vänta inom utbildningen. På utbildningsstyrelsens och likaså på skolverkets hemsidor kan den som är intresserad följa med hur utvecklingsarbetet framskrider. Utbildningsstyrelsen i Helsingfors åker runt på skolorna och informerar. Svenska regeringen har i år valt att informera om kommande nyheter inom utbildningen genom att i mindre portioner släppa dessa till massmedia. Så ska ett öppet samhälle fungera. På Åland är det tyst.
I Finland går utvecklingsarbetet på högvarv. Inom yrkesutbildningen förnyas samtliga 52 grundexamina. En av utgångspunkterna är arbetslivets förändrade krav på yrkeskompetens. En annan är EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande. Flera alternativa sätt att avlägga en examen skapas. Även betygsystemet förnyas. En tregradig skala är att vänta.
Nya verksamhetsmodeller för lärande inom yrkesutbildningen ska utvecklas. Målet är bland annat att öka de individuella möjligheterna till yrkesstudier som är arbetslivsbaserade och praktiska. För att förändringsarbetet ska lyckas planeras en storsatsning på fortbildning av lärare och övrig skolpersonal.
Skolor går samman till större regionala utbildningscentra för att möta framtida krav. Dessa utbildningscentra, som är decentraliserade till olika orter inom respektive verksamhetsområde, har ett komplett utbildningsutbud på programmet. De studerande erbjuds grundläggande yrkesutbildning, vuxenutbildning, olika typer av kursverksamhet, möjligheten att genom egna val avlägga studentexamen m.m. Ett koncept som attraherar ungdomarna.
I Sverige pågår planering av en stor inre reform av gymnasieskolan. Framtidsvägen, som är arbetsnamnet på reformen, utgår från de studerandes behov av kunnande i morgondagens samhälle.
Målet är att yrkesutbildningen ska uppvärderas och leda fram till en examen som ger erkänd kompetens och anställningsbarhet.
I samarbete med branscher och näringsliv kommer fokus i de yrkesinriktade programmen att ligga på gedigna yrkeskunskaper samtidigt som det fortfarande är möjligt för alla som vill att skaffa sig högskolebehörighet. Lärlingsutbildningen förs in i gymnasieskolan som ett alternativ till den skolförlagda yrkesutbildningen. Försöksverksamhet har inletts med mycket gott resultat.
Nu planerar alliansregeringen ytterligare förstärkning av yrkesutbildningen genom att satsa 1,8 miljarder kronor på utökad gymnasial lärlingsutbildning, på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och på skapandet av en yrkeshögskola för eftergymnasiala utbildningar.
Finland och Sverige närmar sig varandra när det gäller friheten för de studerande att bygga upp en examen. De obligatoriska allmänna ämnena kan kompletteras så att högskolebehörighet uppnås, lärande i arbetet har redan införts, likaså yrkesprov. Genom egna val kan en studerande styra utbildningen inom sitt intresseområde m.m. Återvändsgränderna är borta.
Även Åland måste rusta för framtiden. Endast en parlamentarisk tillsatt kommitté har den kraft som behövs för att anpassa den åländska utbildningen på gymnasialstadiet till EU nivå.
Sture Skogberg
