Det finns ingen annan som betalar
Debatten om elkabeln är välkommen. Frågan om elsäkerhet, eventuell elransonering och kostnaderna för att undvika detta är en oerhört stor fråga för Åland. Beredningen inför slutgiltiga beslut har pågått i åratal. Kostnaderna som drabbar Åland och ålänningarna har varit kända länge och har gjort att beslutet är mycket svårt att fatta.
Landskapsregeringen har ändå år 2009 kommit fram till, med stöd av utredningar, att en framtida elransonering vid brott på Sverigekabeln drabbar samhället alldeles för hårt. Kostnaderna för konsumenterna vill landskapsregeringen hålla så låga som möjligt, bland annat genom att bevilja landskapsgaranti till de lån som kraftnät Åland behöver lyfta. Landskapsgaranti ger lägre låneränta.
Jag vill upprepa att landskapsregeringens absoluta målsättning är att framtida vindkraftsproduktion och möjligheterna till att transitera el mellan Finland och Sverige ska komma konsumenterna till godo.
Ålandsdelegationen har beslutat att 40 % av projektet på totalt 125 miljoner euro ska finansieras av samtliga finländska skattebetalare. Resten ska finansieras av åländska skattebetalare på ett eller annat sätt,antingen över elräkningen eller så att landskapet tar kostnaden över sin budget.
I budgeten kan landskapet välja att skuldsätta sig, skära ner i serviceproduktionen eller ta in avgifter som täcker utgiften. Alla alternativ drabbar ålänningarna eller åtminstone någon del av den åländska befolkningen på ett eller annat sätt. Här kan förstås en enskild ålänning hoppas på att eventuella nedskärningar eller avgiftshöjningar drabbar någon annan. Man kan ha en förhoppning om att nån annan ska betala.
I en stabil ekonomisk situation kunde ytterligare balanserade budgetnedskärningar vara ett gångbart alternativ för att delfinansiera elförsörjningen via landskapets budget. Nu har vi ingen stabil världsekonomi. Vi har inte sett vidden av den effekt som en avstannande global ekonomi ger på den finländska ekonomin och den åländska ekonomin. Den kris vi upplever idag kallas för skuldsättningskris. Länder har levt över sina tillgångar. Utan att kunna förklara hur de ska betala tillbaka sina skulder.
Jag menar att det är sannolikt att Åland tvingas till ytterligare nedskärningar för att balansera effekterna av den globala skuldkrisen. Att då medvetet skuldsätta landskapet därutöver med kabelkostnaden, utan att ha återbetalningen garanterad är inte ansvarsfullt.
Jag menar att den överstora skuldsättning som tynger ett flertal länder i världen beror på att förmåner har delats ut med förhoppning om att nån annan ska betala. Jag kan som finansminister garantera. ”Nån annan” existerar inte. Det är till slut skattebetalaren som får betala i varje fall.
Mats Perämaa
finansminister
