Det digitaliserade ordet är inte fritt
Alla finska tidningar utgivna fram till år 1910, totalt 1 960 921 sidor, är digitaliserade och fritt tillgängliga för alla, inte bara för akademiska forskare. Från år 1911 är ytterligare 1 770 590 sidor digitaliserade men endast tillgängliga på sex s.k. friexemplarsbibiliotek i Finland: Nationalbiblioteket, Åbo Akademis bibliotek, Åbo finska universitetsbibliotek, Riksdagens bibliotek, Jyväskylä universitetsbibliotek och Uleåborgs universitetsbibliotek. Det innebär att 42% av källmaterialet har starkt begränsad tillgänglighet för allmänheten och för forskare bl.a. på Åland.
Ett exempel: Vi tänker oss ett privat forskningsprojekt som syftar till att beskriva förhållandena på Åland fram till 1930. Det finns en digitaliserad och lättillgänglig utgåva av Ålandstidningen 1891-1910. Den är av grundläggande betydelse för lokalforskare, proffs som amatörer.
Att inhämta information den vägen vid sitt eget arbetsbord går snabbt via sökord. Forskare vet att det är vid skrivandet de flesta frågorna dyker upp. Via datorn får man många svar direkt från Nationalbibliotekets digitala samlingar. Nu gäller det att gå vidare med de följande två decennierna. Grovt räknat handlar det om 2000 originaltidningar och minst 8000 sidor (4 sidor per nr. x 2 utg/vecka x 50 veckor/år x 20 år).
Dessa årgångar och sidor finns förvisso tillgängliga i allt sprödare original på landskapets fina arkiv men där gäller inga sökord. Varje sida skall tummas, allt måste läsas. Det kommer att ta orimligt lång tid.
Åland har alltså en egen tidning som är digitaliserad även från år 1911 och framåt, men vi på Åland kommer inte åt den delen såvida vi inte besöker något av de sex friexemplars-biblioteken i riket, av vilka de i Åbo är närmast. Även om det går snabbare att läsa digitalt kommer detta digra material att kräva många resor, alternativt kanske en eller flera månaders vistelse i Åbo.
Att inhämta information på det sättet från nämnda årtionden har i stort sett enbart betalda forskare möjligheter till. Alla flitiga amatörer och privata forskare står sig slätt. Forskningsprojektet är hotat.
Är detta sätt att inhämta kunskap rimligt år 2016 och i framtiden? Svaret måste givetvis vara nej. Ålänningarnas möjlighet till lokalforskning skall inte beskäras utan måste moderniseras och underlättas. Ålänningarnas och finländarnas tillgång till digitaliserade tidningar i Finland måste göras mer jämlik.
Vi undertecknade anser att denna fråga har självstyrelsepolitiska dimensioner och att Ålands landskapsregering måste vidta nödvändiga åtgärder för att Åland skall kunna ha tillgång till samma digitala tjänster som hittills enbart erbjudits kunder på nämnda friexemplarsbibliotek och dessutom fri tillgång till den digitaliserade Ålandstidningen efter 1911.
I vårt land är det skrivna ordet fritt och så bör det givetvis vara även om det är digitaliserat.
Folke Wickström
Jerker Örjans
