DELA

Därför rösträtt från 16 år

Många frågar sig varför regeringen vill arbeta för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år på prov i nästa kommunalval. Är det för att vinna fördelar åt de egna partierna? Är det för att man tror att valdeltagandet ska öka? Eller är det för att EU vill det?

Inget av dessa skäl har varit avgörande. 16−17-åringarna är för få för att de ska kunna förändra de politiska styrkeförhållandena. Valdeltagandet kan kanske öka på lång sikt, men först riskerar det snarare att sjunka något. Planerna på en sänkning tog form redan innan EU kom med sin rekommendation.

Vi frågar oss i stället: varför inte? Varför skulle inte vi på Åland kunna sänka rösträttsåldern när man kan göra det på andra håll? Är inte våra ungdomar, i våra välfun-gerande skolor, lika kapabla som ungdomar i andra länder?

Vi vill här bemöta några av tvivlen och presentera våra motargument till de motiveringar som framförs mot sänkningen.

Unga personer är för okunniga och omogna. Det är en omtvistad fråga hur omfattande kunskaper och hur stor mogenhet det krävs för att ta välgrundad ställning i samhällsfrågor. Mogenhet infinner sig också vid olika tidpunkter för olika individer. Det finns systematiska skillnader mellan könen.

16-åringar betraktas som tillräckligt kunniga och mogna i många andra avseenden, och det krävs inte något kunskaps- eller mognadsprov för att få rösta. Erfarenheter av sänkt rösträttsålder visar att unga väljare inte är lättköpta offer för populistisk propaganda eller på annat sätt mera omogna i sina politiska val än väljarkåren i allmänhet. Vi är tryggt förvissade om att de flesta åländska 16-åringar är fullt kapabla att ta ställning och rösta i kommunalvalen.

Personer som är omyndiga är barn som inte ska bestämma över allvarliga saker. Nej, det stämmer. Därför ska man vara myndig för att vara valbar och kunna vara med och ta beslut. Många tror att det i dag krävs att man är myndig för att få rösta, men så är det inte.

En person som är över 18 år kan bli förklarad omyndig men får ändå behålla sin rösträtt. Det står i grundlagen att alla som har fyllt 18 år har rösträtt, man kan alltså aldrig fråntas den. För att vara valbar krävs enligt kommunallagen att man är myndig, och där föreslås ingen ändring.

Också barn har rätt att bli hörda och tagna på allvar i frågor som berör dem. Det sägs i FN:s barnkonvention, som Åland sedan länge godkänt och respekterar. Exempelvis trafikfrågor berör också barn och kan inte enbart vara en angelägenhet för dem som har körkort för bil. Också många andra frågor på den kommunala agendan är i högsta grad aktuella för barn och ungdomar.

Det finns andra sätt att öka ungdomars politiska intresse. Det är sant, men det ena behöver inte utesluta det andra. Att ge ungdomar rösträtt innebär att samhället visar att också deras åsikter tas på allvar. De flesta 16–17-åringar går i skolan, som därmed kommer att ha en viktig roll i utvecklandet av ett positivt samhällsintresse och goda röstvanor.

Reformen är onödig, det finns viktigare frågor att sätta tid och resurser på. En god sak med denna reform är att den inte medför några särskilda kostnader. Att utveckla demokratin kan aldrig vara onödigt.

Rösträttsåldern 18 år är i dag allmän i stora delar av världen. Samtidigt diskuterar man på flera håll en sänkning till 16 år. Förr eller senare kommer detta att bli den nya allmänna rösträttsåldern. Vi tycker att Åland kan vara med i framkant av den utvecklingen.

Regeringen vill gå försiktigt fram och ge alla möjlighet att komma till tals. Förslaget skickas nu på remiss till kommunerna, till organisationer som arbetar med ungdomar eller har ungdomar som medlemmar och till andra aktuella instanser. Även organisationer som inte får remissbegäran är välkomna att ge sina synpunkter på förslaget.

För att främja diskussionen kommer landskapsregeringen under remisstiden att anordna ett öppet rådslag där de olika ståndpunkterna kan dryftas. Till rådslaget inbjuds en föreläsare utifrån med god insikt i frågeställningarna.

Välkomna att ta del i diskussionen!

Katrin Sjögren, lantråd, ordförande för Liberalerna på Åland

Johan Ehn, talman, ordförande för Moderat Samling för Åland

Camilla Gunell, vicelantråd, ordförande för Ålands Socialdemokrater