Dagens system skadar trovärdigheten
Mitt förslag att vi kunde införa ett ”Grönt kort” på Åland som skulle gå ut på att paketera de möjligheter självstyrelsen ger oss på ett nytt öppnare sätt har fått vissa personer att se rött och motargument som att skatteundantaget kan hotas och att vi kommer översvämmas av rika centraleuropéer har förts fram.
Det gröna kortet skulle handla om mycket mer än rätt till jordförvärv och näringsrätt, det skulle handla om att ändra attityder och skapa en ny bild av Åland. En bild av Åland som ett öppet, progressivt och framtidsorienterat örike, en plats för personer med visioner och kapacitet att förverkliga sina drömmar, en ö som förstår att uppskatta entreprenörer och investerare och som gör allt och lite till för att underlätta för dem att etablera sig här.
Till det gröna kortet skulle även en lokal företagslots tilldelas vars uppgift skulle vara att hjälpa till och lotsa entreprenörens projekt genom alla processer hos kommuner, landskapet och myndigheter.
Jag värnar om vår självstyrelse och anser att vi skall använda oss av alla de möjligheter och verktyg vi har för att utveckla Åland även i framtiden. Jag är också övertygad om att de kommande 90 åren inte kommer att se ut som de senaste 90.
Världsekonomin står inför stora utmaningar och något vi absolut inte längre har råd med är att lagstifta/välja bort näringsverksamhet och entreprenörer. Vi måste börja ge gröna kort istället för röda, öppna upp istället för att stänga ute.
Åland står inför den största generationsväxling i historien, många företag behöver hitta nya driftiga entreprenörer som kan tänka sig driva företagen vidare. Åland måste helt enkelt bli bättre än våra konkurrenter på att attrahera investerare och entreprenörer.
Åland har idag inte brist på kapital men tyvärr för få entreprenörer med idéer och framförallt personer som kan förverkliga de idéerna. Vi behöver människor som skapar arbetstillfällen till andra och inte bara sig själv, för att detta ska vara möjligt måste först de som har idéer och resurser att genomföra dessa lockas hit så att de kan förbereda bl.a. arbetstillfällen åt andra.
Tillämpningen av den s.k. 2/3 dels regeln för att erhålla näringsrätt för juridiska personer har upplevts som godtycklig då större företag har beviljats permanent näringsrätt trots att de inte uppfyller denna regel, medan mindre nystartade företag endast beviljats tillfällig näringsrätt.
Är det inte dags att omvärdera den regeln nu och tillåta alla som vill starta och driva näring på Åland att göra det förutsatt att man respekterar och följer nationalitets- och språkskyddet. Idag tillsätts styrelser och konstruktioner skapas enbart för att näringsrätt skall beviljas. Detta skadar systemets trovärdighet och det ger ingen positiv signal om att det är på Åland man skall starta sitt företag.
I Ålandsöverenskommelsen av den 27 juni 1921 mellan Finlands och Sveriges regeringar, framhölls att Finland skulle säkerställa och garantera Ålands befolkning bevarandet av dess svenska språk, kultur och lokala traditioner. Dessa beslut utgör den folkrättsliga grunden för bevarandet av den svenska nationaliteten för Ålands befolkning och är starkare än grundlagen eftersom Finland inte har suveränitet att ändra på denna ordning.
Efter EU-inträdet 1995 är bestämmelserna dock endast försvarbara som språk- och nationalitetsskydd, inte som konkurrensskydd. Inskränkningarna i näringsrätten är till skillnad från inskränkningarna i jordförvärvsrätten inte grundade i Ålandsöverenskommelsen utan infördes på åtgärd av riksdagen i 1951 års självstyrelselag.
Tiderna förändras, utmaningarna ser annorlunda ut idag än vad de gjorde för bara några år sedan.
Det viktiga för mig är att värna om Ålands nationalitets- och språkskydd men det kan vi säkerställa även om personer utanför Åland lockas hit för att bedriva näring, tillåtas äga sina egna bolag och vara med och utveckla det åländska samhället vidare.
Fredrik Karlström
Näringsminister
