DELA

Cirka 1 000 åländska underskrifter för

Medborgarinitiativet om pensionerna undertecknades av cirka 1 000 ålänningar.

Många pensionärer har frågat mig hur många som undertecknade Finlands Seniorrörelses medborgarinitiativ om det för pensionärerna oförmånliga brutna indexet. Jag tog emot nästan 700 skriftligt undertecknade blanketter och därtill uppskattar jag att minst 300 använde sig av möjligheten att med hjälp av bankkoder underteckna initiativet på nätet. Sammanlagt 8 4820 finländare undertecknade initiativet, vilket gjorde att initiativet genom tiderna kom på tredje plats beträffande antalet undertecknare.

Pensionssystemet är orättvist mot nuvarande och blivande pensionärer. Utgångspunkten är ju att arbetspensionen är en inkomstgrundad förmån. Syftet med arbetspensionsindexet är att säkra pensionens köpkraft. Det nuvarande arbetspensionsindexet, det såkallade brutna indexet, förmår inte att upprätthålla arbetspensionens köpkraft. Pensionärerna blir alltså fattigare vid stigande ålder.

Enligt nuvarande stadgar indexgranskas pensionen årligen. Indexet beräknas på basen av lönenivåförändringen gånger 0,2 och kostnadsnivåförändringen gånger 0,8. Det index som på så sätt fås har minskat pensionens köpkraft i jämförelse med arbetsinkomstens sedan år 1995. Då arbetspensionerna år 1995 utgjorde 60 procent av lönen, så utgjorde de år 2014 endast 46 procent.

På grund av det brutna indexet minskar pensionen gradvis vid tilltagande ålder. Pensionärerna blir således fattigare då de blir äldre. Enligt EU:s beräkningar lever 20 procent av pensionärerna över 75 år i Finland under fattigdomsgränsen, av 85 år fyllda 30 procent och av 100 år fyllda nästa hälften. Ingenstans i Västeuropa ökar fattigdomen bland de äldre såsom i Finland. Allra sämst lever ensamstående kvinnor över 65 år, av vilka ca 28 procent lever under fattigdomsgränsen. Enligt EU:s kriterier utgör fattigdomsgränsen i Finland för ensamstående 1166 euro per månad.

Seniorrörelsen vill ändra indexet så, att pensionerna justeras på basen av löneutvecklingen, med koefficienten 1,0. På så sätt utvecklas pensionerna på samma sätt som lönerna. Löneindexet ökar kostnaderna med 312 miljoner euro per år om man utgår ifrån att reallönen ökar med 1,6 procent. Under åren 1995–2014 har pensionsfondernas inkomster fyrdubblats. I fonderna finns 183 miljarder euro, vilket utgör tre gånger mera än statsbudgetens storlek (54 miljarder euro) och sju gånger mera än samtliga pensionsutgifter under ett år. Pensionsfondernas inkomster utgjorde år 2014 12 miljarder euro.

Indexförnyelsens pris (312 miljoner euro) är 0,18 procent av pensionsfondernas kapital och 2,6 procent av deras intäkter. Ett utnyttjande av löneindexet orsakar inte en höjning av pensionsavgifterna. Förändringen minskar således inte heller på pensionsfonderna. För förändringen behövs inga skattemedel utan den kan bekostas med inkomsterna från pensionsfondernas placeringsverksamhet.

Medborgarinitiativet kommer enligt uppgift att under hösten behandlas av riksdagen i månadsskiftet november-december. Initiativet utgår ifrån att riksdagen återinför löneindexet stället för det nuvarande brutna indexet.

Du kan påverka beslutet genom att diskutera frågan med vår åländska riksdagsman Mats Löfström eller någon annan beslutsfattare, som har kontakter i Helsingfors. Minst 1 000 röstande pensionärer utgör en mäktig kraft. Dessutom berör reformen inte endast nuvarande utan även framtida pensionärer, det vill säga alla ålänningar och finländare i vårt land.

Pensionsfonderna skall används för det de är avsedda för, för pensionerna.

Leif Jansson