DELA

Byråkrati på bekostnad av välfärden

Trots att den åländska offentliga pengasäcken inte verkar räcka till hävdar våra makthavare att läget är helt under kontroll bara vi monterar ned litet till av välfärden. Men en samhällsekonomi som redan finansierar sina dagliga driftkostnader med pengar från ett spelbolag har knappast en ekonomi i balans.

Klumpsumman och flitpengen har tillsammans ökat under de senaste 10 åren. 2005 fick Åland tillbaka 210 miljoner €. 2013 var beloppet uppe i 214 milj €. Siffrorna för 2015 är inte färdiga än men man räknar att enbart klumpsumman hamnar på 219 milj €. Dvs 5 milj € mer än klumpsumma och flitpeng tillsammans för bara två år sedan.

Åland har haft riktigt goda år men frågan är vad våra makthavare gjort av det hela? Inget egentligen utom att sätta sprätt på pengarna. Förvaltningsapparaten är idag byråkratisk, dyr och otidsenlig. Landskapet har tvingat kommunerna till stålbad men struntat i att lägga samma krav på den egna verksamheten.

Man skyller gärna på finanskrisen för några år sedan när pengarna inte räcker till och försöker ge intrycket av att inkomsterna minskat. Visst har finanskrisen haft inverkan. Flitpengen sjönk som en sten, från drygt 35 milj € 2005 till knappt 7 milj € 2013. Men klumpsumman ökade i stället och totalt har inkomsterna växt stadigt över tid. Finanskrisens förlorare är kommunerna och företagen, inte landskapet.

Framtiden för oss medborgare ser inte alls ljus ut. Kostnaderna skenar samtidigt som klumpsumman och flitpengen väntas minska iom den nuvarande ekonomiska krisen Finland har att kämpa med.

Förvaltningen måste uppdateras och optimeras för att hänga med i det moderna samhällets krav, inte minst vad gäller rättssäkerheten, och samtidigt vara kostnadseffektiv. All onödig byråkrati måste städas bort ur förvaltningsapparaten liksom all verksamhet som inte hör till myndighetsutövningen. Det mesta av den dagliga förvaltningen kan automatiseras genom att investera i smarta ärendehanteringssystem.

Det här kommer självfallet att minska behovet av arbetskraft i förvaltningsmaskineriet. Men landskapet står inför stora pensionsavgångar, nu är helt rätt läge att genomföra de förändringar som krävs genom naturliga avgångar. Landskapet kommer sannolikt att behöva nyanställa även om alla nödvändiga rationaliseringar genomförs.

Och självfallet kommer det här att kosta. Men eftersom ingen brytt sig om att göra de här investeringarna tidigare när pengarna fanns så är det bara att bita i det sura äpplet och kanske tom tvingas gå till banken eftersom alla reserver är tömda.

Vi ska ha helt klart för oss att om inte nödvändiga förändringar och investeringar genomförs så kommer landskapet ändå att hamna att gå till banken. Och då med mycket sämre förutsättningar att komma tillbaka på fötterna igen eftersom lånen då går till den dagliga driften i stället för inbesparande investeringar.

Målsättningen måste vara att ge medborgarna så effektiv förvaltning som möjligt till så liten kostnad som möjligt. Samhällsjobben måste främst handla om service, vård och omsorg, inte byråkrati. Det får inte finnas något egenvärde i att fortsätta att skapa onödiga uppgifter i samhällsapparaten i stället för välfärd genom arbetsplatser i ett välmående privat näringsliv.

Den som tror att samma politiker som misskött den åländska ekonomin det senaste decenniet, oavsett partibok, nu skulle spotta upp sig och plötsligt börjar göra allt rätt lär nog få vänta förgäves. Det är dags att återgå till den borgerliga politik som en gång byggde de framgångar vi lever på idag.

Erik Schütten (Åf)