Brutna löften
I det språkpolitiska program som under dåvarande lantrådet Roger Nordlunds ledning blev klart 25.4.2006 kunde konstateras många avvikelser till de ursprungliga löften som fanns i finska regeringens första förslag till självstyrelselag. Redan vid första självstyrelselagens tillkomst 1921 utlovades att all skriftlig kommunikation mellan Finlands regering och Ålands landskapsstyrelse skulle ske på svenska.
Vi kan konstatera att så inte skett på de 80 år vi haft självstyrelse och detta utan att någon landskapsregering ställt krav på att så skulle ske. Detta gäller såväl den landskapsregering som under Roger Nordlunds ledning tog fram programmet som den under Viveka Erikssons ledning suttit denna mandatperiod. Vi bör alltså eftersträva att den regering som tillsätts efter valet ägnar språkfrågan långt större intresse än vad någon landskapsregering hittills gjort.
Språkkommittén tog fram många förslag som den då sittande LR avsåg att åtgärda. Tyvärr blev det inte så.
Byggbranschens “normer” har delvis ersatts med Sveriges regelverk men landskapsregeringen orkade inte fullt ut. Utan i Ålands Författningssamling 2008 nr 106 blandade man ihop finska bestämmelser med Svenska. Likaså orkade inte landskapsregeringen ända fram när det gäller skyddsrum och dess bestämmelser vilket nu föranleder att byggherrar på Åland måste bygga skyddsrum och att materialet/installationerna i skyddsrummena måste vara finska eller godkända i Finland och därmed krav på att material köps in från helt finskspråkiga leverantörer.
Kommittén föreslog också att LR skulle låta ÅSUB undersöka vilka merkostnader språkproblematiken medför för det åländska samhället. Har det skett?
Max Sirén (Åf)
