DELA

Bra med realism i debatten om KST

När lagen om KST eller Kommunernas socialtjänst godkändes av lagtinget var alla eniga om lagens syfte vilket är att främja en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering av personalen, en större integritet, en stärkt anonymitet och ett gott rättsskydd (2 §).

Ledningen i många kommuner protesterade. Förslaget var inte tillräckligt kostnadseffektivt, tvingande samarbete var mot grundlagen, kommunalförbund ska vi inte ha och särskilt underströk man att det inte behövs ytterligare ett kommunalt organ eftersom vi redan har tillräckligt många. Denna osakliga kampanj ledde till att KST inte kunde genomföras planenligt utan lagtinget gav kommunerna ett alternativ. Kom med alternativa förslag som fyller syftet (2§) före den första oktober 2017.

Nu kan man skönja ett alternativ. Norra Åland vill ha ett socialvårdsdistrikt som sammanfaller med Norra Ålands högstadiedistrikt. På vilket sett är detta bättre än ett gemensamt socialvårdsdistrikt måste man då fråga sig. Blir Norra Ålands socialvårdsdistrikt billigare för de berörda kommunmedlemmarna än ett gemensamt socialvårdsdistrikt. Den solidariska kostnadsfördelningen som är en viktig del i det ursprungliga förslaget försvagas med Norra Ålands socialvårdsdistrikt som består av färre och mindre bemedlade kommuner än de som finns inom Södra Ålands högstadiedistrikt och Mariehamn. Fram med kalkylerna för Norra Ålands socialvårdsdistrikts kostnader så vi kan jämföra.

Kommunalförbund är dåliga samarbetsorgan skallade kommundirektörerna i kör när KST presenterades. Men stop och belägg. Är inte Ålands högstadiedistrikt ett kommunalförbund eller minns jag fel? Eller är det så att ibland är kommunalförbund bra och ibland inte? I lagen om KST föreslås att Ålands omsorgsförbund blir den organisation som byggs ut till KST. I omsorgsförbundet ingår specialomsorgen som redan är ett tvingande kommunalt samarbete. Specialomsorgen är en stor del av de samarbetsuppgifter som ingår i KST. Tar man bort specialomsorgen verkar förslaget med Norra Ålands socialvårdsområde som en antiklimax. Och förresten på vilket sätt hör socialvården ihop med högstadiedistriktet. Når man ökad specialisering av socialvårdspersonalen och bättre rättsskydd för klienterna genom en samordning av två helt väsensskilda verksamheter?

Det har ett värde att norra Ålands kommuner lägger fram ett konkret förslag för ett socialvårdsområde. Det ger diskussionen mera realism. Om man vill att reformen ska gynna alla särskilt de personer som är i behov av den socialvård som ingår i KST blir det svårt att bara se till sin och eventuellt sina grannkommuners bästa. Särskilt om man ser till skärgårdskommunernas resurser. Det ursprungliga förslaget är ett försök att verkligen ge alla en likvärdig service, en modell för en solidarisk finansiering så att den kommunala ekonomin inte ska leda till att någon diskrimineras samt samla den specialkompetens som finns på Åland. KST är inte ett nytt kommunalförbund och klienternas anonymitet och rättsskydd skulle avsevärt förbättras i en enda organisation. Att socialvården inte fungerar likvärdigt finns det många klienter som kan vittna om.

I flera kommuner finns det klienter som besvärat sig mer än tio gånger mot kommunens socialmyndigheters beslut och fått rätt.

Så ska vi inte ha det. Det är kommunens socialvårdsmyndigheter som ska ansvara för att alla får en rättslig och likvärdig behandling oberoende av hemkommun istället för att förvaltnings- och högsta förvaltningsdomstolen ska driva en socialvård i enlighet med grundlagens paragrafer om sociala rättigheter och likabehandling.

Barbro Sundback (S)