Bra bibliotek behövs också i framtiden
Med anledning av rapporteringen i radion om bibliotekssituationen i Geta är det på sin plats att ge några fakta om de åländska biblioteken. Den åländska bibliotekslagen är tydlig med att ett allmänt bibliotek skall finnas i varje kommun.
Kommunerna får landskapsandel för bibliotekens driftskostnader. En biblioteksutredning gjordes 2010-2011 för att kartlägga den åländska biblioteksservicen på kommunal nivå. Även om utredningen har några år på nacken är det flera saker som fortfarande är aktuella. En kommunbibliotekarie jobbar oftast ensam och har endast en deltidstjänst. Det är vanligt att kulturarbetet ingår.
Flera bibliotekarier uttryckte en stress och splittring i att försöka hinna med många olika typer av arbetsuppgifter på kort tid. Biblioteksfrågor kommer ofta i skymundan när sammanslagna nämnder har fler frågor på sitt bord. När det gäller skolbibliotek är bibliotekslagen mindre tydlig och kommunerna har löst frågan på olika sätt. I vissa kommuner finns avlönade skolbibliotekarier medan andra skolor får nöja sig med mycket mindre än så.
I praktiken tvingas bibliotekarien prioritera och kanske välja bort arbetet med vissa målgrupper.
I dag, mer än någonsin, behöver vi mediekompetenta medborgare. Det innebär bland annat att man förstår mediers roll i samhället, att man kan hitta, analysera och kritiskt värdera information och att man kan uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. Vi lever i en tid där vem som helst kan uttrycka vad som helst och då gäller det att alla har god förmåga att ta ställning till vad som är bra eller dålig information.
Bibliotekens traditionella värdegrund är att främja individens rätt till bildning och information. Biblioteken ska inspirera till läsning, erbjuda fri tillgång till information och arbeta för att öka den digitala delaktigheten. Den digitala klyftan går inte längre bara mellan de som har tillgång till tekniken och de som inte har det, utan i hög grad också mellan de som kan och de som inte kan hantera information.
Istället för att bromsa och skära ner bibliotekens verksamhet borde Åland gasa och arbeta aktivt för att nå nya biblioteksanvändare. Endast 1,2 procent av kommunernas budget går till biblioteken samtidigt som undersökningar visar att varje satsad euro ger tre fyra euro tillbaka till samhället. Vissa kommuner har insett bibliotekens betydelse och har nyligen utökat sin personalresurs.
Det duger inte att fråga användarna om de är nöjda och bara vänta på att de ska komma till biblioteket för lite förströelse. Biblioteken måste aktivt söka nya vägar för att få folk att använda dem. Meröppet, boktransporter som knyter samman biblioteken, talböcker speciellt framtagna för synsvaga, tusentals digitala tidningar på olika språk är några exempel på vad biblioteken kan erbjuda.
Vi behöver intresserade och medvetna politiker som vågar och förstår vikten av att satsa på biblioteken. Vi behöver bibliotekarier i varje bibliotek som får tillfälle att fortbilda sig och samverka med andra för att bli inspirerade och starka. Åländska bibliotek har förutsättningar att samarbeta och bli ännu bättre. Bra bibliotek är inte ett mål i sig utan ett medel för att få läsande, medie- och informationskunniga ålänningar.
Vi måste fortsätta den åländska traditionen med bra bibliotek. Vi har inte råd med annat.
Victoria Lundgren
Bibliotekarie
