DELA

Borgen och hållbarhet

Vid senaste fullmäktige uppstod en märklig debatt om att staden skulle ställa en borgen på 3,9 M€ för utbyggnad av vindkraft. En enhällig stadsstyrelse föreslog avslag och förutsättningarna var långt ifrån tillräckliga för ett godkännande.

Några frågetecken

– inget beslut om huruvida projektet får det sk feed-in stödet

– det är inte klarlagt om en borgen är tillåten enlig statsstödsreglerna

– inga kalkyler över ekonomin i projektet, framför allt inte över vad som händer när feed-in stödet upphör efter 10 – 12 år.

– inga resonemang om vad staden gör när resten av vindkraftbolagen begär motsvarande, då kan borgenssumman gå upp rejält

Till saken hör också att staden har fått revisorspåpekanden om höga borgensåtaganden , över 18 M€,och de risker det innebär. Vi beslöt enhälligt i budgeten för 2016 att borgensåtagandena skall gås igenom och en strategi uppgöras för hantera dem. Det är inte heller en kommunal uppgift, framför allt inte bara för en kommun, att borga för olika projekt.

Trots ovanstående fanns ledamöter som ”in blanco” var beredda att godkänna borgen. Lite underligt var att borgen tydligen var en förutsättning för ett hållbart Åland. Likaså att de som är emot borgen är emot hållbarhet.

I begreppet hållbarhet ingår även ekonomiskt hållbarhet. Det är emellanåt en tveksam metod att gå i borgen för att komma till ekonomisk hållbarhet.

Nu har den enhälliga stadsstyrelsen svårt när ärendet återremitterades utan vägkost, vad vill fullmäktige? För moderaternas del står de principiella invändningarna kvar. Att diskutera detta allvarligt kräver också ett långsiktigt kalkylunderlag, framför allt, vad sker när feed-inpengarna tar slut. Dessutom behöver alternativen belysas.

För att säga något om hållbarhet så är den viktigaste frågan att ta itu med att definiera hållbarhet, vilka kriterier skall det hållbara Åland fylla år 2051? Med det som underlag kan vi gemensamt jobba med hållbarheten.

Lennart Isaksson, MSM