Blir vi yngre av en kommunsammanslagning?
Under rubriken ”Faktaresistens går att bota” skriver John Holmberg (Lib) och Mikael Staffas (Lib) i en replik till Runar Karlsson (C) bland annat ”Vi vill dock komma med några viktiga tillrättalägganden gällande Runar Karlssons befolkningsanalys. Ålänningarna blir allt fler, men det som speciellt politiker behöver ta höjd för är den demografiska utvecklingen och försörjningskvoten.”
I samma tidning tar Tony Wikström (S) upp samma tema och skriver bland annat:
”Det är ett faktum att gruppen över 65 år kommer att öka med över 50 procent de närmsta 20 åren. Dessa seniorer kommer att vara nästan dubbelt fler än gruppen 0–14 år. Så med respekt för våra äldres goda omvårdnad, våra barns framtid och övriga ålänningars skull – vi behöver en kommunreform, snart. Inte om 10 eller 15 år. Åland består trots allt av summan av alla sina små delar.”
I andra sammanhang har hela oppositionen blivit anklagad för att vara ”faktaresistent”.
Men Tony Wikström skriver själv: ”Kommunreformen väcker mycket känslor, inte minst oro och osäkerhet.” Det är också en viktig sak att minnas.
Men låt mig återgå till de ”fakta” som vi inom oppositionen är ”resistenta” mot.
Ni talar ofta om ”demografi” och ”befolkningskvot”. Ni talar ofta om ”skattekraft”. Men jag har inte ännu fått helt klart på vilket sätt dessa ”fakta” hör ihop med en förändring av kommunstrukturen. På vilket sätt ändrar demografin eller åldersstrukturen i landskapet vid en eventuell kommunsammanslagning? Blir ålänningarna yngre vid en kommunsammaslagning?
På vilket sätt förändras skattekraften vid en eventuell kommunsammanslagning? Ökar inkomsterna? Att slå ihop några skärgårdskommuner lär inte påverka skattekraften. Att överföra Järsö och Nåtö till Mariehamn lär inte utjämna skattekraften heller.
Ålänningarna torde nog åldras på samma sätt oberoende av kommunsammanslagningar. Skattekraften lär inte heller påverkas av en eventuell kommunsammanslagning. Enligt min åsikt borde ni framföra fakta som hänger ihop med en eventuell kommunsammanslagning innan ni börjar tala om ”faktaresistens”.
Det är nämligen så att om ”fakta” säger att andelen äldre blir större, så blir antalet yngre samtidigt färre. Vi har en revidering av grundskolelagen. Vissa vill höja ålder för skolplikt. Andra vill ha obligatorisk hemspråksundervisning. Med 60 hemspråk på Åland. Hur slår detta på kostnaderna för grundskolan? I äldreomsorgen behövs inte 60 olika språk.
Hur många år går man i grundskolan och gymnasiet i medeltal? Hur länge är man intagen i äldrevården? Mäts det sistnämnda i år eller månader? Vad tror John Holmberg, Mikael Staffas och Tony Wikström?
Ni skriver att ”försörjningskvoten” försämras. Det ni glömmer bort att nämna är att historiskt sett har vi haft betydligt högre försörjningskvot än den ni nu försöker skrämma ålänningarna med. Den gick ner i slutet av förra seklet då nativiteten gick ner, men innan det var den betydligt högre. På den tiden skulle en liten del av befolkningen försörja många barn, som ju inte hade någon inkomst överhuvudtaget. Nu när försörjningskvoten ökar, så är det fråga om personer, som har allt större pensionsinkomster.
Jag rekommenderar herrarna att göra lite större analyser innan ni upprepar ert påstående att oppositionen är faktaresistent.
För som Tony Wikström skriver så är ”kommunernas framtid inte en lokal fråga, utan något som angår oss alla.”
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
