DELA

Blir kommunreformen ett politiskt magplask?

Den åländska regeringen gör nu med hjälp av stödpartierna allt för att underminera söndagens kommunala folkomröstningar i Brändö, Vårdö, Eckerö, Hammarland, Sund och Saltvik om ja eller nej till kommunsammanslagningar.

Först ut var kansliministern som i en insändare skrev:

”Låt utredningarna ge svaren först, och ta sedan ställning. Säg inte nej till något som kan bli bra, innan du vet vad det faktiskt innebär.”

Budskapet är klart: kommuninvånarna i de enskilda kommunerna ska inte gå och rösta på söndag eftersom de inte vet vad de röstar på. Regeringen och dess stödpartier nöjer sig inte med detta. I ett massbrev till invånarna i de berörda kommunerna skriver partiordförandena för Lib, S och MSÅ:

”Vi tycker att folkomröstningens fråga är för tidigt ställd. Ingen vet vad det är man kunde säga ja till, eftersom det inte finns något färdigt avtalsförslag”.

Att regeringen dagarna innan de rådgivande folkomröstningarna aktivt går ut och uppmanar folk att inte rösta andas desperation. Orsaken till denna brandkårsutryckning för att påverka den demokratiska folkviljan ligger i att det sker bara några veckor innan regeringen förväntas lämna sitt lagförslag om kommunreformen.

Enligt information som läckt ut skjuter regeringen i lagförslaget fram tidpunkten för då kommunreformen ska vara genomförd med två år, från 2021 till 2023. Uppgiften förstärks av ett inlägg som vicelantrådet Camilla Gunell (S) i början av veckan för ett ögonblick publicerade på sin Facebooksida. Inlägget visade försättsbladet till lagutkastet där det tydligt står att:

”Åland senast den 1 januari 2023 består av fyra kommuner”.

I media tillbakavisar kansliminister Nina Fellman (S) uppgiften om att tidpunkten skjuts fram. Dess mer kommenterar ministern inte förrän lagförslaget är klart.

Intrycket är att det börjar osa hett. En förskjutning av tidpunkten bäddar för att hela kommunreformen blir en valfråga i lagtings- och kommunalvalet 2019. Det öppnar för att hela reformpaketet faller, beroende på valutgången.

Om dessutom folkviljan i ett antal kommuner på söndag säger nej till sammanslagningar ökar det knappast regeringens chanser att driva igenom sitt mest prestigeladdade vallöfte den här mandatperioden. Därmed riskerar en av de mest genomgripande reformerna i självstyrelsens historia bli ett rejält politiskt magplask.

Ålands Framtid motsätter sig inte kommunreformer, tvärtom. Men då ska de ske på frivillig väg och inte genom tvångslagstiftning.

Ålands Framtid:

Brage Eklund, Jesper Sindén ,Pia Eriksson, Jonny Landström, Hanna Segerström, Andreas Qvarnström, Peggy Eriksson, Gunder Andersson, Stig Kottelin, Rolf Granlund