DELA

Bilda arbetsgrupp

1998 hade Portugal kanske Europas högsta andel heroinmissbrukare; 50 000–100 000. Då beslöt regeringen att tillsätta en sakkunnigkommission, som inom ett år presenterade ett förslag med tretton strategiska förslag. Detta blev den nya narkotikapolitiken, som i huvudsak fortfarande gäller.

När den beskrivs så nämner man alltid två saker:

1. Avkriminaliseringen av narkotika för eget bruk.

2. CDT (så kallade drogkomissioner), 18 stycken i Portugal och som hanterar fall med innehav för personligt bruk. Detta sker alltså inte i domstol utan av en trojka med en psykolog, en sociolog och en jurist.

Nu är det Åland, som har de dystraste siffrorna i Europa. 2015 hade Portugal 3 dödsfall per miljon. Sverige hade cirka 70, Finland cirka 55 och Estland, som officiellt var nummer ett hade cirka 130 dödsfall per miljon. Åland hade fler, men är ju inget eget ”narkotikaland”. Åland ökade ytterligare år 2016 och hade 272 per miljon.

Jag förstår att Fredrik Granlund inte tycker om att procenttomten dyker upp igen, men jag hoppas att du hittar någon som kan hjälpa dig med siffror. För jag har nog rätt även denna gång. Tyvärr.

I år fokuserar flera myndigheter på ”våld i relationer”. De skördar tack och lov inte 15 människoliv per år. Men varje misshandel, som polisanmäls får stora rubriker i tidningarna både när det sker och när det behandlas i domstol. Ett dödsfall på grund av narkotika nämns sällan i medierna, av naturliga skäl.

Mitt första förslag är att myndigheterna nästa år ska fokusera på narkotikafrågan. Mitt andra förslag är att minister Valve omedelbart tillsätter en arbets-/expertgrupp med mandat att helt fritt se över grunderna i dem åländska narkotikapolitiken. Vi kan inte fortsätta rakt över stupet.

Minister Valve ansåg efter min första insändare i ämnet att jag inte hade några argument och var populistisk. Behöver WV ännu fler argument? Ok. Om vi når ner till Portugals nivå så kan vi spara mer än tio människoliv per år. Det är mera än alla de rondeller, som byggdes för att kanske spara något enstaka människoliv.

De blev väldigt förvånade i Lissabon när jag berättade att vi har fler dödsfall i narkotika än i trafiken. I Portugal har man 25 gånger fler dödsfall i trafiken. Men i Estland, Finland, Sverige, Norge och på Åland skördar faktiskt narkotikan fler liv än trafiken.

Själv har jag besökt EMCCDA i Lissabon för att få nyttiga kontakter och fördjupa mig i detta ämne. På Lissabons CDT (störst i Portugal) gav vice president Nuno Capaz mig en klarare bild av hur deras CDT-system fungerar.

På fredag kommer jag att besöka SICAD, den avdelning i hälsoministeret, som bilades 2001 och som ansvarar över narkotikafrågorana, inklusive alla 18 CDT. Dr João Goulão var en av experterna i drogkommissionen 1998. Nu leder han SICAD och har beviljat mig audiens.

För Ålands del hoppas jag att jag vid något tillfälle får möjlighet att förmedla en del av deras erfarenheter till beslutsfattarna på Åland. Kanske vi kan hitta något i deras narkotikapolitik, som kan passa oss så att vi kan lämna över vår förstaplats till någon annan?

Eller hur vill minister Valve göra? Sitta stilla i en sjunkande båt, eller skall Åland söka ideer från Portugal, med placering som nummer två i ”botten” eller Norden, på poängplats, eller Estland på plats nummer 1?

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati