DELA

Att förekomma framtida bekymmer

Under de senaste åren har kunskapen över att den nordiska välfärden ställs inför stora utmaningar blivit uppenbar för de flesta.

Skulle detta bara vara ett åländskt bekymmer vore det säkert lättare att lösa men nu är vi en del i en större värld och genom detta blir det tydligare att något måste göras. Vi har en allt för liten del av befolkningen som deltar i den del som bidrar positivt till försörjningskvoten. I dag är vi enligt ÅSUBs prognos ca 63 procent mellan 15 och 64 år och år 2030 ca 59 procent.

Alla är vi överens om att vi behöver bli fler och främst i segmentet 20 – 64 år, det är den gruppen som bidrar mest positivt i försörjningskvoten. Det är också i den gruppen som vi hittar framtidens personal inom skolan, vården, omsorgen mm. Genom att möjliggöra en högre avgångsålder för pension skapas också ett positivare resultat mot försörjningskvoten.

Dagens pensionssystem bygger på att din pension påverkas med 1,5 procent per årlig årsinkomst. Med en årlig inkomst om 30 000 euro skapar det 37,50/månad i pension, avgörande hur länge man yrkesarbetar. 40 års yrkesliv från 25 års ålder innebär 60 procent vid 65 år och ytterligare påslag om yrkeslivet fortgår. OBS inte 60 procent av avgångslönen. Deltar vi i yrkeslivet under en längre tid påverkas pensionen positivt och även försörjningskvoten.

Genom att vi har kunskap om framtidens ökande kostnader inom den offentliga sektorn måste vi också agera som ansvariga medborgare och politiker. Investeringar som skapar besparingar måste göras, även om de måste finansieras utanför budgeten, se alternativa finansieringar såsom lån, OPS mm.

Att populistiskt hävda att lån eller dylikt för investeringar är av ondo är inte ansvarsfullt. Investeringar som ger ett positivt utfall i driftskostnader är en del i att möta de utmaningar vi står inför. Att göra investeringar i infrastruktur skapar förutsättningar till lägre driftskostnader. Infrastruktur består av mer än vägar, broar, tunnlar, utbyggnad av fibernät och färjor, de kännetecknas oftast av att de är kapitalkrävande.

I dag är Åland indelat i 16 kommuner, några har bättre förutsättningar inför framtiden än andra. Så hur skall de som har det bättre hantera lägre landskapsandelar än i dag eftersom en högre andel av landskapsandelarna behöver gå till dem som har sämre förutsättningar i en oförändrad kommunstruktur?

Redan i dag ropar de att det är orättvist när de med bättre förutsättningar får avstå, hur skall de ropa när de skall avstå ännu mer till de 8 nuvarande kommuner som har sämst förutsättningar i dag? I den grupp på 8 kommuner som har bättre förutsättningar finns det igen en grupp om 4 som får det svårare med förutsättningarna än de 4 med bäst förutsättningar osv.

Regeringen kommer inom kort att redovisa ett förslag på en förändring av kommunstrukturen som ger de nya kommunerna nya verktyg att bygga en framtid för den åländska befolkningen. Genom att ta en aktiv del i de förändringar som behöver ske, visar Åland på ett samhälle dit fler vill flytta även i yrkesaktiv ålder.

Regeringen tar en aktiv roll, hittills har oppositionen hänvisat att det får kommunerna sköta genom fler samarbeten. Lite som att sticka huvudet i sanden och hoppas att någon annan sköter problemen. Lagtinget är valt för att sköta det som är bäst för hela Åland och inte agera som en kommunpolitisk arena.

Utredningar visar att om 6 år har den kommunala kostnaden stigit med 50 procent jämfört med i dag, stora delar av denna kostnad finansieras med landskapsandelar. Med än lägre andel yrkesaktiva, hur skall den ökande kostnaden finansieras? Den skall inte lånefinansieras. Kommunerna behöver få andra förutsättningar. Samtidigt som vi måste acceptera att vissa av de nuvarande kommundelarna, i de kommande kommunerna, behöver fortsättningsvis erhålla ekonomiskt stöd för att kunna erbjuda kommuninnevånarna fortsatt service likvärdig i kommunerna med bättre förutsättningar.

Inställningen att hela Åland skall leva måste samtidigt ges förutsättningar, uppoffringar måste alla delta med. Genom att vara förutseende undviker Åland att släcka framtida bränder.

MIKAEL STAFFAS

LIBERALERNA