Aritmetisk övning eller förslag?
Administrativt schabbel på riksnivå gällande fastighetsbeskattningen på Åland samt eventuell underlåtenhet från Ålands Kommunförbund föranleder Jörgen Strand (JS) till en sifferexercis med avskaffad fastighetsskatt som i för sig kan vara lärorik men där det inte inom ramen för det rent statiskt-aritmetiska tankeexperiment JS utför kan dras några slutsatser.
Att de åländska kommunernas ekonomi som aggregat skulle klara sig utan inkomsterna från fastighetsskatten betyder inte att varje enskild kommun skulle göra det.
Är de åländska kommunernas låga intäkter från fastighetsskatterna ett logiskt argument för att avskaffa dem? Nej, men man kan överväga de vidare konsekvenserna av de låga intäkterna och vad de innebär för den reala ekonomin nu och i framtiden.
Enligt ÅSUB:s uppgifter är de åländska hushållens skuldsättning betydligt högre än motsvarande för Finland som helhet. På Åland var siffran 2015 138,8 % i förhållande till hushållens disponibla inkomster medan motsvarande siffra för Finland var 112. Beaktar man endast åländska hushåll med skulder var siffran drygt 200 %. Dessa tal har stigit kraftigt under 2000-talet och gör Åland särskilt sårbart för framtida högre räntor.
För de som föredrar rationella förklaringar för individers ekonomiska beslut är den givna förklaringen till högre skuldsättning den mycket lägre fastighetsskatten på Åland jämfört med riket. Och de som anser att det är likgiltigt huruvida ålänningarna lånar mycket till sina bostäder som inte är de mest produktiva investeringarna bör också betänka att för varje icke beskattad euro på bostäder uppbärs i princip lika mycket i skatt på arbete; detta är inte beroende av kommunens effektivitet eller om landskapet i viss mån lyckas grumla incitamenten en smula med sina skattebidrag. De flesta sakkunniginstanser har en i frågan bestämd åsikt, här representerad av Europeiska kommissionen:
”Sysselsättning och tillväxt kan stimuleras genom att överföra skattebördan från arbete till andra former av skatter som är mindre skadliga för tillväxten, som fortlöpande fastighetsskatt.” (min översättning från Quarterly Report on the Euro Area, januari 2017).
Finland har, med sina ränteavdrag för bostadsskulder som faktiskt inte är någon naturgiven rättighet, varit bland de europeiska länder som beskattat fastigheter lindrigt. Åland, där den kommunala fastighetsskatten varit minimal, har i detta avseende varit något av ett paradis. Men på egen risk.
Peter Andersson
