Är kollektivtrafik hållbar?
Kollektivtrafiken
I dag är många gånger åsikterna baserade på att kollektivtrafik per automatik är något positivt, som regel för miljön. Karikerat är förutsättningen för bra kollektivtrafik att den är avgiftsfri (inte gratis) och drivs med fiskrensdiesel.
En analys av hur många som vill åka och vart, när och av vilken anledning saknas. Nu är målet kollektivtrafiken men borde vara minskade miljöfarliga utsläpp från trafiken som helhet.
Svar önskas: I vilken utsträckning är kollektivtrafik hållbar när vi ser till miljö och ekonomi? År landsbygden och staden tillräckligt befolkade för att försvara omfattande kollektivtrafik? Skall vi från alla byar och stadsdelar ta oss till jobb till kl 8,00 blir det många bussar, vi har spridda stora arbetsplatser som Chips och Optinova m fl.
En realism måste in i bedömningen och vissa huvudlinjer måste väljas så beläggningen blir försvarbar..En jämförelse med städer i Mariehamns storlek kan också visa att stadstrafik inte är någon självklar företeelse.
När det gäller fiskrenset är miljögärningen klar när det används för att ersätta fossilt bränsle. Kollektivtrafik är inte en förutsättning för miljövänligheten. Konsumtion av energi är miljöförstörande medan produktion av miljövänligt bränsle är uppbyggande. Onödig trafik med fiskrens är miljöförstörande då fiskrenset inte ersätter nödvändig körning med fossilt bränsle. T ex Fifax gör i anläggningen i Eckerö en miljövänlig gärning då de omvandlar alla restprodukter till energi för anläggningen. Fiskrensen kan också bli t ex miljövänlig värmeenergi i normala pannor.
En buss använder ungefär 7 – 8 gånger mer bränsle per körd sträcka än en modern personbil. En gissning är att i personbilarna åker i snitt 1,3 personer. Det innebär att snittbeläggningen i en buss borde vara över 10 personer för att nå miljönytta. Hur många turer har den beläggningen. Siffrorna påverkas kontinuerligt då moderna bilar blir allt bränslesnålare.
I debatten framförs också att vi måste bygga för bilarna, bredare gator mm. Om bussar skall fram överallt behövs nog också en hel del ombyggnader, breddningar och svängplaner. Här finns en del analys ogjord.
För att kollektivtrafik skall bli attraktiv så är åktiderna viktiga. Det tar nu dubbelt så länge med buss som med personbil. Att komma till Bussplan från landet och stadsbussen utgår från Magazin är inte heller bra. Det försvårar också utnyttjandet av fordonen.
Kollektivtrafik måste vara en del av planeringen. Det är inte bra att Ålands administrativa centrum är i Mariehamn och handelscentrum i Dalkarby och Möckelö. T ex Medimar är svårt att nå med kollektivtrafik, likaså arbetsplatserna i iTiden. Kan vi koncentrera boendet och resmålen stärks kollektivtrafikens möjligheter.
En effektiverad samåkning är i sig kollektivtrafik och skulle ge resultat snabbt och effektivt om morötter fanns. T ex Pvgifter för bilar utan passagerare och bokningsfördelar för den som tar åkare från skärgårdsfärjorna? I staden kan en utvecklad färdtjänst vara ett bra alternativ som kan skräddarsys för dem som verkligen behöver den.
Ett helhetsgrepp måste tas på hela Ålands kollektivtrafik och det måste baseras på realism och fakta, först därefter blir de politiska diskussionerna meningsfulla.
Lennart Isaksson, MSÅ
