Är inte alla kvinnor lika mycket värda?
Jag skrev tidigare en insändare om det så kalla systerskapets osynlighet. Det vill säga att kvinnor inte stöder varandra i så stor utsträckning som borde göras, för att nå jämställdhet i vårt samhälle.
Därför undrar jag nu om kvinnorörelsen inte anser alla kvinnor vara lika mycket värda? I två ganska färska fall har rätten nämligen dömt två män som är bosatta på Åland, men hemmahörande i olika ickeeuropeiska länder, till mycket låga straff för allvarlig misshandel, våldtäkt och kränkande behandling av sina partners. Ingen av de båda männen döms heller att utvisas ur landet.
Jag förvånas över de milda domarna, och förundras över nämndemännens (en man och en kvinna) och domarens kvinnosyn. Är en kvinna inte värd mer i deras ögon? Eller är straffen så låga på grund av att de dömda kommer från länder med en helt annan kvinnosyn än vår? En förklaring skulle nog vara på sin plats.
Och var finns kvinnorörelsen nu? Borde det inte vara dags att ställa sig på torget och skrika ut sin ilska över hur två av våra medsystrar blivit behandlade? Skall vi bara godta att kvinnor blir våldtagna och misshandlade av sina partners, därför att deras partners är av ickeeuropeisk härkomst, eller skall vi ställa upp för alla kvinnor, oberoende av hudfärg eller härkomst?
Det är ingen ursäkt att de som flyttar hit kommer från länder med en annan kvinnosyn än vår, väljer man att bosätta sig här, måste man lära sig de lagar och regler som gäller i vårt land , och vara villig att anpassa sig efter dem, i annat fall bör man bosätta sig i ett annat land.
Vi måste våga att ställa upp och försvara våra värderingar, vi får inte stå handfallna och flata när några få inflyttare vill förändra samhället till det sämre, och vill införa andra normer och värderingar än de vi är vana vid.
Det räcker inte längre att strejka för lika lön för lika arbete, eller att stå på torget och skrika för att kvinnor blivit kränkta och påtafsade i hundratals år. För att nå jämställdhet måste vi också våga stå upp för alla dem som blir misshandlade och våldtagna av sina partners, oberoende av hudfärg eller härkomst.
Detta ingår i begreppet jämlikhet mellan könen.
Runa Lisa Jansson
Svar:
Av insändaren framkommer inte närmare vilka domar som avses. De fullständiga motiveringarna till tingsrättens avgöranden framgår av respektive dom och kan inte kompletteras i efterhand. Det är möjligt att ta del av tingsrättens motiveringar genom allmän tillgång till domarna, vilka som huvudregel är offentliga. Generellt kan ännu konstateras att tingsrätten inte är behörig att besluta om utvisning utan en sådan bedömning hör till Migrationsverket.
Kristina Fagerlund,
lagman Ålands tingsrätt
