DELA

Ansvaret är individens – svar till socialdirektören

I andra städer än i Mariehamn anser man att det är viktigt att de som arbetar med människor, och har makt att erbjuda hjälp, ger den hjälp som de kan även till hemlösa oberoende om de är ”skyldiga” till bostadslösheten eller inte.
En person som gång på gång gör sig skyldig till vräkning är enligt min erfarenhet i behov av stöd oberoende om personen anses frisk eller sjuk.
Vad jag vet om missbrukssjukdomar är att de ofta för med sig svårigheter att hantera ekonomi och vardag och att det är behovet av stöd som avgör om man skall få hjälp med tak över huvudet eller inte.
I andra finska städer väljer man att för missbrukande eller andra hemlösa ha härbärgen eller nattboenden, även för personer som är i bedrövligt tillstånd, smutsiga, berusade eller påverkade.

Det finns även andra grupper som är i behov av stöd som har liknande svårigheter att behålla bostad och sköta sin ekonomi och det bör utredas om personen har enbart en missbruksproblematik eller om missbruket är en sekundär problematik som visar sig i yttre svårigheter som bl.a. bostadslöshet. Ofta döljer sig i bakgrunden en primär psykisk eller kapacitetsmässig problematik.
Det är sant att socialen inte bedriver en uppsökande verksamhet men vi bör ha strategier och en vilja att bemöta även dessa personer med grava livssvårigheter istället för att avvisa dem med att samhället inte kan ingripa och att det är individens ansvar.

Alla oberoende situation har rätt till att få sitt stödbehov bedömt och handlingsprogram bör finnas för olika problematik och olika livssituationer. I alla lägen är vi skyldiga till att bemöta alla lika genom behovsbedömning och erbjuda de tjänster som lagen ger oss möjlighet till.
Vi alla som arbetar med människor behöver ta oss en rejäl titt i spegeln, särskilt i dessa tider då människovärdet är något som man gärna köpslår om. Om man ser ur motivationssynpunkt är det viljan och attityden att hjälpa målgruppen som är avgörande för arbetsmotivationen.
Om vi fjärmas från den målgrupp vi arbetar för blir våra mål i arbetet andra och kan leda till cynism och hårdförhet. I förlängningen är alla insatser som görs i samarbete myndigheter mellan för den enskilde, en lönsam verksamhet i förlängningen eftersom mänsklig förnedring och lidande besparas.
Ett fungerande liv ger samhället resurser både personliga och finansiella.
Seija Andersson