DELA

Angående recensionen

Kära Kiki-Alberius Forsman. Boken du läst och delat med dig av dina åsikter om i (Nya Åland den 9 februari) är en roman och även om det finns en viss sanningshalt i den – så är boken fiktiv. Det skulle du ha förstått om du läst hela boken. Jag gissar att romanen inte föll dig i smaken – inget fel med det. Mig veterligen är det ingen som skrivit en roman på ett linkande vis – så som jag valt att göra.

Men boken handlar inte om mig! Jag har byggt huvudkaraktären Franz utifrån dem människor jag som författare mötte under mina resor. Men nu ska jag inte söka fel i din artikel – den fyller säkert ett syfte?

Att du bästa Kiki målar ut mig som knarkare (förvisso mellan raderna) det finner jag stötande. Dem som känner mig vet att jag aldrig använt mig av droger. Som din medmänniska hoppas jag att du kan förstå att människorna i världen inte alltid är så vackra och att många använder sig av droger ute i världen.

Snurrebåtar på Fiji? För att verkligen veta vad som är sant måste man själv söka sanningen – att ha förutfattade meningar, utan att veta vad man talar eller skriver om – det är inte vackert, men det är okej, för det är så vi människor är funtade, vi bär på förutfattade meningar och det har du nu bevisat – genom att du har förutsatt att boken jag skrivit är en reseskildring. Och det var delvis det jag ville bevisa med den här romanen, det var ett ”undangömt” tema, det var därför jag skrev den som jag gjorde – för att få läsaren att förstå att vi alla bär på förutfattade meningar – sen får man själv fråga sig vart dessa förutfattade meningar kan leda oss människor…

Med romanen ville jag också ge läsaren mod till att göra en långresa och att våga skriva. Är det så att boken säljer bra – så ska jag låta flera falkögon som du föreslog, och förfogar över, få titta närmare på texten. Kanske det jobbet kan intressera dig?

Rikard Andersson

Författare till ”Världen var som en bra bok”

Svar:

Bäste Rikard!

Res vidare! Skriv vidare! Men som korrekturläsare är jag verkligen kass, tack för erbjudandet!

Kiki Alberius-Forsman